tisdag 29 november 2016

En dag och kväll i stockholm 26 november 2016


Skapligt tidigt upp på lördag morgon och en lugn frukost, packade lite, sen till tåget med taxi via upphämtning av farmor. Bokningssystemet nere, lätt kaos, knökfullt på tåget, men vi kom med och resan gick bra. 
Vi checkade in på Reisen och och packade snabbt upp våra persedlar och gick därefter ned till förbeställd plats i baren som var mysig och varm med soft julmusik och dignande julbord. Vi iaktog glatt och med intresse lunchgästerna ivrigt fyĺlande sina alltför små tallrikar med hummer, kräftor, krabba, räkor och annat allehanda godsaker från borden.
Själva, med kvälĺens övning i åtanke nöjde oss med varsin räkmacka och öl, dvs för vissa blev det förstås hamburgare å cola. Yngste sonen Benjamin, som efter parkering av bil och uppfriskande promenad i omgivningarna, gjorde samlingen fulltalig anlände och hälsades välkommen, dock blev hans närvaro ganska kort då sprint i finska vintertrakter lockade på
TV och han avlägsnade sig ganska snabbt. Vi andra njöt av kaffe, te och ett glas Shiraz från en mindre nogräknad producent i Sydafrika..men trevligt var det 😊.
Nu tog tröttheten över och hela sällskapet rörde sig mot rummet där Jonathan och farmor snabbt anlade ryggläge med tidning, telefon och andra godsaker som dryck och godis. Undertecknad och chicka fröken Charlotte hade samma tankar och skulle nog följt de andra generationernas exempel om inte Charlottes chabless för varm vätska, nåja kall funkar oxå, gjorde att idén om badkarsbad kläcktes. Sagt och gjort efter att beordrat tjänstefolket att med ljus och lykta leta efter skumtillbehör tappades vattnet upp och knappt hade vattnets strålar nått emaljen förrän en liten knackning förtäljde att skummet anlänt.

Vattnet var ljumt, flickan rar och tankarna flöt iväg utan gräns och livet var skönt. Efter ett år, kanske en vecka eller två som nog bara var några minuter eller tjugo, knackades det återigen på dörren och yngste sonen ville ha samkväm och mysigt prat som pågick någon timme tills det var dags att ta en liten lur innan påklädning inför kvällen anmodades.
Charlotte, för övrigt snygg i sin kvällsdress, och Benjamin smet iväg lite tidigare för att i lönndom utföra hemligheter tillsammans med äldste sonen. Vi andra tvagades och putsade upp oss inför kvällens middag så även vi lyste lite extra denna kväll.
Förväntansfulla och i feststämning väntade vi på att våran droska skulle anlända. Kom i god tid till RV och det dova, mysiga sorlet i baren där vi, medans vi väntade på övriga, förfriskade oss lite tillsammans med tidigt anlände Kalle. Exakt på utsatt tid kom Olle å Kikkan som om det kunde bettas inte gav många kronor tillbaks, samma dåliga utdelning skulle gälla Charlottes ankomst med övriga söner och Sanna som kom typ en kvart efter stipulerad tid. Olle å Kikkan hade dessutom den utsökta smaken att giva undertecknad en liten gåva som sedemera öppnades under hänförda tillrop. Nåväl, alla var samlade och beställd och kyld champagne hälldes i glasen och alla önskades välkomna. Sålunda förflöt några minuter under mingel och lågmält prat tills värden för kvällen beordrade sällskapet till bords. Jonathan som tycker om 'skalvdjur' men som hellre ville ha en saftig burgare med pommes för en gångs skull. 'kan ta skalvdjur nästa gång' 😆. Medans värden utsåg kvällens vin serverades, som traditionen bjuder, en mustig hummersoppa i shotformat. 
Borden dignade av allt från kokt potatis, som för övrigt bannlysts denna kväll, till hummer, krabba, räkor i alla former, löjrom och fina men lite väl slanka 'fine du claire no 4' ostron som passade alldeles utmärkt till den skira Puligny-Montrachet som serverades till. Alla tycktes njuta av anrättningarna och man kunde se flera deltagare smita iväg och fylla på både 2 och 3 gånger. Ostbordet var just och desserten kunde ingen, utom Olle kanske, motstå. 
Några avslutade måltiden med några centiliter grappa som till utvalda delar av desserten smakade underbart och dessutom blev magen glad och tog ett litet skutt.

Kvällen avrundades med tacksägelser och avskedskramar och då väcktes tanken att släcka törsten med öl emedan 'skalvdjurens' sälta gjorde gom och munhåla torr varvid skidsönerna och deras far skildes från övriga och gick dryga 78 meter till ölhaket norrut. Några mycket friska och härliga suröl dracks under förtroligt prat om ditten och datten tills den äldre i sällskapet tackade för sig och begav sig hemåt. Vad sönerna tog sig till är fortfarande höljt i dunkel. Natten förflöt lugnt och typ kl 09:00 var det gemensam frukost, Benjamin något sen dock, och alla verkade som om gårdagen varit bra och inga större slitningar på kropp och själ åstadkommits. Frukosten åts med god aptit varvid den sedvanliga tröttheten uppstod. Vila var ett måste...damernas 10 i finsk terräng blev anledning till ryggläge i sviten för alla, ja inte Jonathan då han tycker sport är osedvanligt tråkigt 😊. Strax åkte vi till Köping i återvunnen bil och lämnade Benjamin att se vidare på herrarnas kamp i skidspåren och därefter tåg till Östersund. Typ 12:30 var vi i Köping, lite trötta men med en rolig kväll i ryggen.


torsdag 24 november 2016

Rolfs Kök 22 november 2016

Konfiterad fläsksida rån Rocklunda gård med vitkål, ölkokt lök och rostad vitlök
 2011 Clio från bodegas el Nido från Jumilla i regionen Murcia, Spanien. Mörk blåaktigt utseende. Stor fruktig, fatig, örtig med plommon körsbär, choklad, lakritz å mint. Torr, fylligt, mjuk strävhet med bra syra. Mycket fruktigt och något fatig med  syltiga körsbär, choklad, lakritz och en blåbärston som är angenäm. Ett kraftigt, fylligt, fruktigt angenämt körsbärssyltigt med inslag av blåbär och kombon med fläsksidan var perfekt. Monastrell 70% samt Cabernet Sauvignon 30% och alkoholhalt 15,5%. Jordmånen är näringsfattig, kalkrik lera. Produktionen ligger på c:a 22000 flaskor per år. Skörden är manuell och uttaget är typ 1 kg per ranka. Vinet hade producerats sedan 2002 och kom från Jumilla i trakten kring Alicante på Spaniens östkust. Vinet kommer från Bodegas El Nido. Chris Ringland en sk flying winemaker från Australien. Idag är El Nido ett av de mest omtalade vinprojekten i Spanien. Jorge Ordoñez äger denna gården tillsammans med vännerna Chris Ringland och Miguel Gil. Man känner en enorm potential där det kontinentala klimatet med perfekt druvmognad även gör att man får behålla sin fina syranivå. Man kan känna en viss likhet med Chris Ringland´s Barossa Valleyviner som bjuder på koncentration, mjuka tanniner samt sötaktig frukt. I de båda vinerna Clio och El Nido samspelar Monastrell med Cabernet Sauvignon i olika proportioner. Själva vingården är uppodlad med 12 hektar Cabernet Sauvignon och 39 hektar Monastrell. Efter noggrann selektering och jäsning får vinet vila på både franska som amerikanska fat.
Tarte Tatin med vaniljglas och mandel och till det 2 cl Orojo var, en med lagring och en utan.
Läs vår recension om besöket här...

lördag 5 november 2016

Spontankväll i Stockholm 4 november

Vad ska vi hem och göra? var frågan när vi tog tåget till jobbet på morgonen. Vi skulle ju ändå tillbaka igen nästa dag och sedan hem igen... Sagt och gjort, Generator skulle få påhälsning idag igen!
Vi möttes vid hotellet efter jobbet (halvdag) och checkade in vid två-snåret och efter det släntrade vi iväg till Hötorgshallen, där vi beställde varsitt glas champagne 2005 Hervé Dubois Cuvée Speciale Millesime Brut Blanc de Blanc, två ostron var och en grabbnäve färska räkor med majjo och rostat bröd. Det var knökfullt i hela hallen men vi lyckades tränga in oss lite på kanten av Fiskeläget. Ostronen och champagnen, som hade en viss mognadskaraktär med gula äpplen och citrus, gick som hand i handske. Perfekt match! 
Till räkorna drack fröken Charlotte en mycket passande, ung 2015 Wittmann Westhofener Riesling trocken från Reinhessen, Tyskland och Stefan en 2013 Pernot Belicard Meursault där rieslingen var underbar, snudd på perfekt, till räkorna med typisk blommig rieslingkaraktär och lite pikant petroleum. Stefans Meursault var inte lika perfekt till räkorna men icke förty, trevlig med sin smöriga, lite eleganta citruskaraktär. God! Nöjda och glada gick vi förbi PK-huset för att, hör och häpna, AVBESTÄLLA en provning! Efter att ha browsat en stund bland Systembolagets hyllor, vände vi blickarna mot söders höjder och Eriks vinbar. Efter en stärkande promenad steg vi så in i vår tidigare så välfrekventerade vinbar. Å vad mötte oss där, om inte Lars fryntliga, välkomnande nuna. Med en "vi måste väl ändå dricka var sin Pinot Noir-känsla" beställde vi en 2014 Domaine de L'Arlot Nuit-St-George 1er Cru Les Petits Plets från Côte de Nuits och en 2012 Hirsch Vineyards East Ridge Pinot Noir från Sonoma Coast, Kalifornien, där båda vinerna uppvisade en liknande grundstruktur med mycket hallon, jordgubb och hög syra, men där USA-vinet var mjukare och fylligare. Till detta serverades vi pommes frites med aioli. Gott!! Då vi länge pratat om att vi vill lära oss mer om Bordeaux, och med kommande sommarresa i åtanke, beställde vi in två glas av just Bordeaux.
1994 Chateau Ausone 1er Grand Cru Classe Saint-Emilion Grand Cru, som hade en stor mogen doft av torkad frukt, fat med inslag av stall, choklad och läder. Smaken var torr, drygt medelfyllig, skaplig syra och strävhet, fruktig, fatig med samma egenskaper som i doften. Ett elegant, kraftigt vin med fin mognadskänsla. Det andra vinet 2004 Chateau Hosanna från Pomerol uppvisade ungefär samma grundkaraktärer men hade inte riktigt samma mognadskaraktär som den tidigare. Dessutom hade det här vinet en större intensitet och koncentration/täthet. Ett kraftigt, fylligt, strävt och koncentrerat vin med bra frukt och tydlig syra. Det här vinet vann kvällens Bordeaux-kamp! (Ja kanske faktiskt hela kvällens vinkamp till och med!)
Nöjda styrde vi vår kosa genom stan mot Vasastaden och vårt hem för kvällen, Generator! Sömnen kom omedelbart!!