chez Chastel Alla Hjärtans Dag 14 februari 2017

'Åh, vad ska vi ge varann' och 'måste vi ge nåt? vi ger varann hela tiden' eller 'tänk om jag ger å inte hon...eller tvärtom', ja det är mycket snack omkring denna sönderkapitaliserade gamla traditionen. En på jobbet ser denna dag som 'fars dag'😊. Jag tycker att, ge till någon nära du inte kanske lever med, ex vuxna barn, mamma etc, men har du inte givit något under resterande året till din partner känns det fantasilöst och oromantiskt att ge just på en officiell upphaussad kommersiell dag som denna. Nej, gör som vi, se den här dagen som ett tillfälle att äta och dricka något gott tillsammans. Som exempelvis Färska räkor och chips med crème fraiche och löjrom, lite god majjo och ostbågar och till det servera 2008 Pol Roger Brut Rosé som hade en medelstor mineralisk doft lite märkt av ålder och inslag av röda bär som hallon och röda vinbär. Smaken var torr mineraliskt frisk med bra mousse och lite ålders inslag och något lite hallon. Pol Roger var Winston Churchills favorit Champagne, ett franskt champagnehus grundat 1849 i Épernay. Det är ett av de sista familjeägda champagneföretagen och drivs idag av Jean Pol-Roger och Christian de Billy. 1908 köpte Storbritanniens dåvarande handelsminister, Winston Churchill, sin första flaska Pol Roger. Champagnen skulle följa honom genom livet och när han dog 1965 hedrades han av Pol Roger med en sorgkant på alla flaskor som såldes i Storbritannien. 1984 lanserade Pol Roger sin prestigechampagne "Cuvée Sir Winston Churchill". 'My tastes are simple, I am easily satisfied with the best'.

Pinchos i Västerås 10 februari 2017

Fredag, och planen att käka rådjur i helgen medförde en liten tripp till Medborgarplatsen och dess galleria, närmare bestämt Lulles Fågel & Vilt, där djuret benades ur och filéerna putsades och skrovet höggs till lagoma bitar för att göras sås på. Efter uträttat ärende gick Stefan Götgatsbacken ned, svängde höger och styrde stegen mot Eriks Vinbar för en liten AW innan återtåg till Västmanland och Västerås för träff med vännerna Marie och Anders på App-Restaurangen Pinchos👆.

I ärlighetens namn var vi rejält trötta när vi anträdde SJ:s fordon i Stockholm efter en veckas jobb, men detta skulle snart förändras. Vi var tidiga till krogen men fick vårt bord ändå, så vi satt oss ned och strax blev vi fyra. Pinchos koncept där man beställer och betalar via telefonen är roligt och funkar oväntat bra. Det finns inga pappersmenyer utan allt finns i den appen. Nåväl vi hade jättetrevligt och alltför snart var vi tvugna att ge oss av hemåt. Det var en jättetrevlig kväll i Västerås, som har hostat upp sig och har nu för tiden ett antal restauranger av bra kvalitet. Roligt! Det blir fler kvällar där!

Lördag 11 februari 2017

Vi gick upp och åt frukost i skaplig tid, samtidigt som vi utförde lite nödvändig pappersexercis. Efter diverse pyssel tog vi så en stärkande promenad i den kyliga, grå och snöfattiga februariförmiddagen. Vi tog vägen förbi osthandlare Hatz och köpte med oss en liten burk gåslever till såsen och en bit ost av Brillat Savarin-typ att snutta på samtidigt som vi lagar maten. Och vad är inte godare att snutta på när man snuttar på sådan god ost, om inte en god champagne? Olivier Leflaive har en sådan, nämligen Champagne Valentin Leflaive Extra Brut Blanc de Blanc. Riktigt trevlig! Lägg därtill de fantastiska ostbågarna så blir det nästan helt perfekt!

Det kändes skönt att komma tillbaka hem igen och snart började vi förberedelserna inför kvällens middag som idag skulle bestå av, mjum-mjum-mjum... rådjursfilé med gräddkokt, tryffeldoftande spetskål👆. Till detta drack vi en elegant och fint fruktig 2013 M.Chapoutier Croix de Bois.

chez Chastel 9 februari 2017

De båda skidintresserade sönerna Benjamin och Sebastian, var på genomresa för att ta sig till Orsa för ett seedningslopp inför Vasaloppet. De stoppade till i Köping och det blev lite mat och samkväm hemma hos oss. Det serverades Torskrygg med champinjonbaconfräs och tryffeldoftande mandelpotatispuré samt ugnsbakade tomater 👆. Dagen till ära hälldes 2014 Domaine Rollin Père et Fils Corton-Charlemagne Grand Cru upp i glasen tillsammans med 2015 Penfolds Reserve Bin 15A Chardonnay. Alla var rörande överens om skillnaderna i stil på de båda, braiga vinerna. Båda hade medelstor doft med visst inslag av mineralitet och frukten var grillad citron. Skillnaden i doft låg i fatighet och sirligheten där Penfolden stod för rostade fat och tydlig vanilj medans Rollin hade en grövre textur med knappt kännbara fat men med tydlig mineralitet. Penfolden kändes kanske mer anpassad. Smaken hade i princip samma egenskaper där Penfolden hade en mycket tydlig eftersmak av smör/vanilj och Rollin en grövre struktur och inte alls lika mycket karaktär av faten.

chez Chastel 4 och 5 februari 2017

Lördag
Meningen på var att äta Crostini med blomkålscreme och prosciutto👆 som en liten aptitretare för att sedan äta Pasta Carbonara, men efter crostini-mellanmålet vid typ 14:30, ja Jonathan åt resterna av högrevshamburgarna som blev kvar från fredagen, var vi nöjda och det blev Tiramisu och en Grappa Nardini distilleria a Vapore samt en liten Samalens Armagnac -66 framåt kvällningen tillsammans med en skaplig rulle på Netflix. Till Crostinin drack vi Franciacorta Monte Rossa Flamingo Rosé Brut som var citronskalsyrlig med blodapelsin och en ganska påtaglig beska i slutet. Franciacorta i Lombardiet som får ses som Italiens kanske bästa distrikt (DOCG) avseende mousserande vin gjord med Metodo Classico, dvs champagnemetoden. 
Söndag

Efter en skön promenad i det rufsiga vädret tillagades Moule på Rodenbach Grand Cru en sur flamländsk öl som tillverkas i Belgien. Innan moulen var färdig passade vi på att blint referensprova en av de vita bourgogner som vi (Chastel) kommer att importera nämligen 2014 Domaine Rollin Pere et Fils Pernand-Vergelesses Premier Cru Sous Frétille och som referens den utmärkta 2013 Domaine Marc Morey & Fils Chassagne-Montrachet Premier Cru Les Vergers. Det var en intressant provning där Moreys var elegant fruktigt, fatigt och sirligt med rostade fat, grillad citron, mineral och lite väl mycket vanilj både i munnen och i eftersmak. Rollin stod för ett mer robust och kraftigare vin med fruktighet, fat, bra syra med inslag mer åt grapecitrus, mineral där faten knappt märktes och en fruktig liten kryddighet i eftersmaken. Det var två mycket bra viner med olika stil och där Rollin står sig i konkurrensen i den yppersta kvaliteten. 

Därefter tillreddes Pasta Carbonara 👆och till det drack vi 2012 G.D.Vajra Barolo Bricco Delle Viole som var fruktigt, fatigt med bra syra och ganska strävt med mognadstoner och anslag av körsbär. Ett i våra ögon en typiskt Barolo från en bra producent som vi dessutom besökte under vår vistelse i Italien i september. Se besöket här👆.

Vinoteket Lothar i Västerås 1 februari 2017

Tåget från Stockholm stannade till i Västerås och vi gick av där för att träffa Enrico  på vinoteket Lothar som ligger 5 minuters promenad från västerås centralstation. Enrico som Stefan lärde känna under sin sommelierutbildning 2012. Enrico som nu, efter 7 år på en annan restaurant i västerås, jobbar med att sälja vin, charkuterier, pasta och annnat smått å gott till restauranter i mellansverige med bas i Västerås. Vinoteket Lothar som är precis nyöppnat och är systerkrog till Limone alldeles runt hörnet, visade sig vara en trevlig vinbar med lite enklare rätter. Vi hade en riktigt trevlig kväll med älskvärde och sympatiske Enrico som bla berättade lite om sina resor i Italien. Enrico körde men Charlotte och jag tog in ett glas Gigondas Dentellis från från södra Rhône. Gigondas brukar kallas för Petit CNDP för dess tämligen likartade stil som CNDP men är i regel snäppet billigare och inte så välkänt bland vindrickare i sverige. Vinet består av 70% Grenache, 20% Syrah och 10% Mourvèrde och var inställsamt, lättdrucket och gav inte mycket motstånd men passade bra som sällskapsvin och föralldel en god pizza. Vi tog oxå in ett glas av ett Kroatiskt vin, Stina Crljenak med 100% av druvan Crljenak Kastelanski som var lite fruktigare än Rhônevinet och med en speciell god syra som vi inte stött på tidigare. Även detta vin var av den lättdruckna typen med låg strävhet och modest syra. Vi pratade och hade så trevligt att vi nästan glömde bort hur hungriga vi var. Charlotte och Stefan tog in två pizzor att dela på, Rosmarinskinka och Baroloost på den ena och Buffelmozzarella, soltorkade tomater och ruccola på den andra, medans Enrico åt Charktallrik.

Lothars sommelier Patric fick bestämma vinet och han återkom med en flaska 2012 No Name från den braiga producenten Borgogno som vi efter lite mikklande fick bli serverade per glas, men innan kvällen var över ändå blev en flaska😊. Vinet är förvisso en Barolo, skapad av Nebbiolodruvor från de tre klassade topplägena Cannubi, Liste och Fossati. Men de italienska vinmyndigheterna tyckte inte vinet var en typisk Barolo. Det fick vinmakaren Andrea Farinetti att reagera: ”Jag har valt ut ett av mina bästa viner och kallar det No Name som en stillsam protest mot den byråkrati som plågar den italienska vinnäringen.” En medelfyllig, fruktig, ovanligt lättillgänglig Barolo med modest strävhet och syra samt toner av av körsbär. Perfekt till de pizzor vi åt.

Kvällen avslutades med varsin Grappa en olagrad och en lagrad, nämligen två stycken grappor från Rovero gjorda på Barbera och där den lagrade tillsammans med Grignolino. Båda mycket goda där den lagrade hade en len fin fatton med ett uns sekundära aromer. Den olagrade var fruktigt rå med apelsinkaraktär. Den lagrade stack ut med sin karaktär och föredrogs av sommeliererna. Kvällen led mot sitt slut och vi sa tack och adjö och skyndade till bussen som tog oss hem till Köping.