Vi hade förberett oss väl genom att under senaste månaden dricka Barolo och läsa om Barolo i synnerhet och Italien å Piemonte i allmänhet.
.....alltså väl förberedda påbörjade vi vår resa genom värma upp på SB prestigeprovning för röda viner.
27 september 2016
Provning på SB 'röda prestige'. Se SB-provning !
Efter provningen gick vi till Grand och dess braiga Cardierbaren där vi delade på en god Fish and Chips som sköljdes ned med varsitt glas, en Pinot Noir från USA till Stefan och CNP till Charlotte. Grand i Stockholm har en av Sveriges största vinkällare och kan erbjuda mycket bra viner på flaska, däremot kan man verkligen ifrågasätta deras utbud på glas som är trist, för att inte säga dåligt, till priser som inte alls är relevanta. Maten är dock oklanderlig. Hem till ett bra Hostel i Vasastan, Generator för välbehövlig vila.
28 september 2016
Lite jobb sedan till Arlanda. En räkmacka och ett varsitt glas Moët & Chandon Brut fick kicka igång resan och stilla den värsta hungern.
Framme i Turin och en för oss förvånande stor stad efter två trevliga flygningar.
Checkade in på hotell Urbani som ligger bra till precis vid Porto Nueva, dvs den station där vi i morgon ska ta tåget till Alba och Barolo. På hotellet visste dom inget ☺så vi tog Google och GPS till hjälp för att hitta nåt att äta. Vi fick en fin promenad genom Centro till den restaurang vi sett ut, nämligen Del Cambio.
Väl framme vid restaurangen stannade en limousine till framför restaurangen och ur steg ett changnobelt par där mannen var slående lik Svennis☺ vilket blev ett genomgående spörsmål under middan... är det Svennis? Nåväl, iklädda resemunderingen anträdde vi det eleganta etablissemanget klart underdressed och med en liten känsla av utanförskap, men med hög svansföring fick vi plats utan förbokning.
Vi inledde med ett varsitt glas italienskt bubbel, ett från Piemonte och ett från Veneto vilket var en perfekt start att skölja ned resdammet med. Tillsammans med bubblet serverades två små tilltugg, vackert färgade rischips och frusna och smaksatta melonbitar. Till Antipasti eller förrätt valde vi 'Fegato grasso, cipolotti brasati e anice stellato' dvs 'Anklever med brässerad vårlök och stjärnanis'.
Vinet var redan valt, med lite hjälp från sommelieren, ur den digra vinlistan och blev såklart en Barolo nämligen 2004 Enzo Boglietti Brunate La Morra Barolo med stor, fruktig, fatig, örtig doft med körsbär, svarta vinbär, choklad, ceder och lakritz. Torr, fruktig, fatig, medelsträv och balanserad syra och en lite fet mineralisk ton. Ett relativt mjukt, fruktigt, strävt, fatigt vin med mognadstoner, hög syra och stram frukt som gick hand i handske till förrätten.
Till Secondi eller huvudrätt valde vi olika rätter. Stefan tog 'Piccione alla brace con ciliegie, ravanelli e aglio' på svenska 'Grillad duva med körsbärssås med rädisor och vitlök'. Charlotte tog 'Filetto di vitello, prezzemolo, funghi e liquirizia' dvs 'Rostad kalvfilé med persiljetäcke tre olika sorters svamp och lakritzsås'. Även till dessa rätter funkade Barolon som är ett bra matvin generellt.
En liten mellanrätt serverades som bestod av en basilikacreme med en silkig tomatcreme, toppad med mozzarella.
Desserten bestod svartvinbärssorbé, hasselnötsmousse på nötbädd och likörstång ackompanjerat av två grappor en från Veneto och från Barbaresco där båda var råa och jordigt transparenta men den från Veneto var lite 'smutsigare' och föll oss bäst i smaken.
I det hela var middagen mycket trevlig och servicen outstanding. Trötta gick vi hemåt i den ljumma natten med längtan till sängen.
29 september 2016
07:30 Frukost på hotellet
09:25 gick tåget till Alba med 2 byten, första i Carmagnola och andra i Bra. Inte lika lätt att åka tåg i Italien som i Frankrike.
11:20 framme i Alba irrandes omkring för att hitta nåt sätt att ta sig till Barolo. Satt oss på Vincafé.
Tryffelpasta och en Barolo som var tillgängligt enkel med 'lagom' strävhet och syra och lite körsbärsfruktigt träig men mycket bra ihop med tryffelpastan med svart tryffel. Gick till turistinformationen ett stenkast bort där vi hyrde cyklar och fick ordnat med hemresan.
Efter en hissnande snabb taxifärd ankom vi Barolo typ vid ett-tiden. Vandrade Via Roma fram till vårt hotell Barolo Rooms Affittacamere, sen en liten runda i byn som avslutades i skuggan utanför hotellet med varsitt glas Barolo lite ost och salami. 2011 Gaja Barolo Dagromis Medelstor, fatig, kryddig, parfymerad doft med körsbär. Smaken är fruktig, fatig och domineras av fat med tydlig strävhet och balanserad syra med körsbär lingon. 2006 Poderi Colla Barolo Dardi Le Rose Bussia. Medelstor, fatig, fruktig, kryddig doft med kaffe och nejlika. Torr, fyllig, rejält sträv med påtaglig syra. Fruktig, fatig med syrliga körsbär och en mineralisk fet karaktär av våt sten. Gaja:n med sin fräschare fruktigare karaktär var klart bäst.
Efter välbehövlig vila på hotellrummet gick vi för att äta kvällsvard. Restaurang Osteria La Cantinella, en liten mysig genuin italiensk restaurang ett stenkast från hotellet där vi blev varmt välkomna.
Vi blev serverade traditionell Bruchetta med tomat som en liten aperitif.
Huvudrätten bestod av Risotto på mogen Barolo som vi har sett fram emot sedan vi beställde resan, och den motsvarade våra högt ställda förväntningar med råge....gott 😊 till detta en alldeles utmärkt 2004 Sergio Barale Barolo Bussia Reserva med klar medel- intensitet rödbrun nästan tegel och stor fatig, fruktig, parfymerad med körsbär, viol och lakrits. Torr, medelfyllig, sträv, balanserad syra. Fatig, fruktig, mineralisk smak med körsbär och lite mint. Ett relativt kraftigt, elegant, moget, friskt, fräscht vin med mjuk strävhet och tydlig syra. Kombinationen moget och fräscht är oslagbart, lägg sen till kombon med baroloinkokt risotto så har vi bästa kombon.
Tiramisu locale fick avsluta middagen tillsammans med två lokala grappor, den ena på barbera och den andra på muscato. Barbera var bäst med mycket jordighet och finkel...gott! 😊
Rejält trötta efter en fin dag 'klättrade' vi hemåt till hotellet.
30 september 2016
08:00 Frukost på Antico Cafeé där vi intog två espresso a la starkt, en kopp Americano plus två choklad croissant. Väntar på cyklarna.....
Cyklarna stod och väntade på oss på hotellet efter frukosten. Efter inköp av 2 st minipizzor 1 st 2010 Scarpa Barolo Tettimorra och efter att jag, Stefan, lugnat Charlottes hyperglada entusiasm över 'sin' elcyckel, var vi redo att bestiga La Morra, en by 5 km uppe på berget som gör lite mjukare vin.
Vägen upp var betagande vacker...för fröken Charlotte vill säga, herrn hade fullt upp med backen medans fröken susade el:ish uppför.
Väl uppe i La Morra satt vi oss, efter en liten tur i byn, på en vinbar precis bredvid vineriet Mascarello och tog ett glas... just det Mascarello. Ett medelfyllig kraftig mjukt med balanserad strävhet och tydlig syra. Ett elegant lite silkigt vin i sann La Morra anda.
Efter vinbarsbesöket med lite korv, ägg(!?) och små bönor som tilltugg, susade vi ned till dagens lunchplats. Pizzorna langades fram och vinet korkades å vi drucko som brukligt är, dvs direkt ur flaskan. 2010 Scarpa Barolo Tettimorra. Ett kraftigt, strävt/mjukt, elegant, fatigt vin med syrliga körsbär och fikon. Just här och nu är detta vin perfekt.
Därefter en underbar nedfärd till GD Vajra i den lilla byn Vergne ovanför Barolo där vi skulle träffa Francesca för en privat provning och rundvandring i vineriet. I väntan på att provningen skulle börja myste vi på en parkbänk i strålande sol.
Provning visade sig vara mycket bra och intressant. Aldo Vaira har inom ekologi varit föregångare i Piemonte och använder sig inte av kemiska tillsatser, bekämpningsmedel eller mineraliskt gödsel. Familjens viner präglas av elegans och går i en ursprungstypisk stil. Respekt för tradition och historia genomsyrar hela verksamheten men står inte i motsats till nyfikenhet och experimentlusta. Aldo Vaira var exempelvis först med att plantera Riesling i Langhe. Utav de viner vi provade var det inte oväntat deras flaggskepp Barolo Bricco Delle Viole här med årgång 2012 som var vår klara favorit. Se Vajraprovning !
Efter provningen susade Charlotte förvånansvärt modigt utför samma branta väg som vi (jag) tog oss mödosamt uppför nån timme tidigare.
När vi kom tillbaks damp vi ned på hotellets restaurang och beställde in Pasta med hyvlad vit tryffel samt ett glas 2011 Pio Cessare och ett glas 2011 Vajra Bricco Delle Viole. Vajras vin mer stram elegans medans pio cesare uppvisar redan mognadstoner och publik enkelhet. Go Vajra go !
Pastan med vit tryffel är nog det bästa vi ätit 😊 !
Bubbelbad i 'sviten' mjukade upp trötta ben.
...sen bar det ut på stan för middag till det rekommenderad La Cantinetta där det för Stefan blev 'Quaglie disossate al Nebbiolo' dvs 'Urbenad vaktel i nebbiolosås bönor och potatismos' och för Charlotte 'Kalvtunga med bönor potatismos persiljepesto med sardeller syltade körsbär och fikon'. Till det drack vi 2011 Massolino Barolo som hade stor, fruktig, fatig, utvecklad nästan mogen doft med läder och syrliga körsbär. Smaken fyllig, rejält sträv och hög syra med syrliga körsbär och fat. Ett kraftigt, stramt, fylligt, fatigt vin med hög syra.
Till dessert blev det restaurangens mix med varsitt, alldeles för stora, glas grappor, en Barolo och en Dolcetto där Barolon stack ut med fin fruktig finkelhet. Succé med saffran och kardemumma creme bruleé.
Ett bra restaurangbesök som avrundade en fin dag i Piemonte.
1 oktober 2016
07:30 Frukost på Antica cafeé. Tre kopp americano var plus två choklad croissant och wienerbröd. Efter inköp av vin och lokal pizza och en liten återhämtning anträdde vi resan mot byn Serralunga ďAlba som ligger i den del i Barolo som anses göra mer maskulina viner. Vi ska till producenten Massolino. Vägen dit som till en början var lättåkt men blev typ en vägg den sista milen... puh!
När vi närmade oss Serralunga stannade vi till på underbar plats med fantastisk utsikt och intog vår medhavda lunch, Pizza och 2000 Casavecchia Serralunga Barolo som intogs på vanligt vis 😊. Ett kraftigt, fatigt vin med hög syra, körsbär och mognadstoner som läder och stall intensivt och....gott 😊 Man kastas tillbaka typ 30 år och en traditionell 1982 Montalcino Rioja (minus lite strävhet och syra) 😆
Med en lång och anrik historia som startade i Serralunga d’Alba 1896 har familjen Massolino skapat viner från Piemonte av högsta klass. Det finns inget i arbetet från vingården till den slutliga flaskan som inte hanteras minutiöst av familjen. Idag är Massolino kända som en av topproducenterna. Se Massolino provningen !
Efter en mycket bra provning susade vi ned och upp... puh! igen till Barolo.
Svettiga och väldigt nöjda insåg vi att 'våran' plats utanför vårat hotell var upptagen av nåt öldrickande tyskt par?!😠 Nåväl, vi beställde Pasta med hyvlad vit tryffel och ett glas Barolo 2011 GD Vajra Bricco Delle Viole ifrån La Morra som var kraftigt, fruktig med balanserad syra och strävhet och hint av tryffel och såklart körsbär och 2009 Barolo Clerico Pajana ifrån Monforte som var kraftigt, strävt, hög syra, träigt med syrliga körsbär. Viva Vajra! Oavsett vin passade de mycket bra till pastan!! Traditionellt bubbelbad innan middagen som var hos Osteria la Cantinella.
Pasta con Tartufo Bianco (jodå tryffelpasta igen...det är ju så gott 😊) som secondi 1 och Barolobaserad Risotto (som vi delade) som secondi 2 och till detta 1999 Paolo Scavino Carobric Barolo Castiglione Falletto som var ett medefylligt, fruktigt, fatigt vin med mognadstoner och körsbär, läder, syrliga körsbär och choklad.
Desserten bestod av Tarte di nocciole con zabaione di moscato och till det Limoncello.
Ännu en fin dag till ända.
Taxin hämtade 05:30 och medans Stefan släpade väskor och cykeldetaljer tog Charlotte ett ömt farväl av sin älskade cykel. Transfern med tåg till flygplatsen gick bra och via flyg med en skriande hop holländskor till Amsterdam vidare till Stockholm var vi hemma i Köping vid 9-tiden.
Efter en fantastisk kväll i Turin med en av våra bästa restaurangupplevelser och tre underbara dagar i Barolo med dess hänförande landskap, den genuina maten, framförallt pizzorna, pastan och risotton, samt två mycket väl komponerade och intressanta vingårdsbesök, så sammanfattar vi resan som mycket lyckad! Vi fick ut precis det vi ville och mer därtill. Målet var att lära oss mer om Barolos viner och vi känner att vi kommit mycket närmare och fått en känsla för Barolo som DOCG. På köpet fick vi en mat- och naturupplevelse och, måste tilläggas, elcykeln har fått sitt berättigande. Ja, i alla fall i Charlottes liv och åtminstone i de här Giro d'Italia-trakterna med sin otroliga topografi!☺
Barolo är i grunden ett vin som bygger på mycket tanniner och hög syra, sen finns det olika delar i Barolo som producerar olika typer eller stilar. Grovt pratar man om maskulina och feminina stilar. Till den feminina tillhör ex La Morra, Novello och Barolo medans Serralunga ďAlba och Monforte tillhör den maskulina sidan. Den maskulina stilen är kraftig sträv med hög syra och kräver ofta rätt lång tid för kunna njutas fullt ut medans den feminina är elegantare med relativt hög strävhet och syra och kan drickas tidigare, dock har de fortfarande en sträv syrlig stil. Dock ska nämnas att det är stor variation i områdena och även mellan olika vingårdar i samma kommun.
Barolo ÄR ett matvin och ett i vårt tycke 'svårt' vin att ta till sig som sällskapsvin pga den höga strävheten och syran. I den meningen tycker vi att det finns andra vin att föredra. Viner som är delikata både som de är och tillsammans med mat.
