Beaune Torsdagen 14 december 2017

Vaknade av en diskret knackning på dörren….frukosten var serverad med Kaffe, Croissant och färskpressad apelsinjuice 😊. Dagen började bra med en underbar frukost och lite chitchat om gårdagen. Taxin tog oss snabbt och smidigt till Arlanda där såklart flyget blev en timme(!) försenat. Mellanlandningen i München hade en väntetid på 1 timme och 15 minuter så anslutningen var i fara, som vi påpekade för besättningen på planet men de ignorerade detta och tyckte att vi väl skulle hinna till avgången till Lyon…men icke, vi missade avgången med 1 typ minut☹. 

Nåväl..vi blev ombokade till 14:55 så nu hade vi lite kvalitetstid att äta, blogga och ta ett glas Louis Roederer Brut Reserve Champagne, vilket var jättemysigt. Maten var Gambas i vitlök och persilja, Pflaumen im Speckmantel dvs Baconlindade Plommon, samt Pretzel. Vi hann t.o.m. handla lite julklappar. Avgången 14:55 blev såklart försenad! och vi kom från München 15:45 och anlände till Lyon typ 16:50 + 40 min kö för gränskontroll!!. Rhôneexpressen gick som vanligt smidigt in till Lyon och vi tog 19:16 tåget till Beaune. Efter en skön tågresa anlände vi vårt Beaune där en taxi väntade som tåg oss snabbt till Hôtel Le Cep i det lite regnruskiga vädret. 

Efter anvisning till vårt underbara rum och lite tvagning anträdde vi de pretentiösa salongerna där en mysig brasa sprakade lugnt. Vi slog oss ned på ’vår’ plats vid fönstret och beställde in en Ostbricka med diverse ostar, bl.a. en färskost med senapsfrön som var underbar, samt en Charktallrik bestående av Lantpaté och en Jambon Persillé Artisanal, en typ sylta med persilja som är en specialité just här i Beaune. Patén var härligt grov men ändå saftig. Till detta serverades små gurkor sk Cornichons. Sommelieren, som för övrigt hade jobbat 10 år i Köpenhamn, och kunde lite svenska, rekommenderade ett vin från Volnay, 2010 Hospices de Beaune Volnay-Santenots Premier Cru, som var ett perfekt val för just den här lite sena kvällen, där doften var fuktig, lite fatig och örtig med unga körsbär, körsbärssaft och toner vanilj. Smaken var fruktig, kryddig med finkornig strävhet och en rejäl syra med tydlig karaktär av röda och mörka bär som körsbär och tranbär. Som sagt vinet var perfekt just denna kväll med sina relativt lätta kropp och fina frukt. Apropå kroppar, så var Chastel Beverages dito nu väldigt trötta och skrek efter vila. Två små Chartreuse senare sov vi. En lång och händelserik dag var till ända. Lärdom: Det finns ett värde i motgångar, allting har ett värde.

Kick Off Onsdagen 13 december 2017

Upp tidigt för att lasta bilen med 'leveransvin' och iväg för att leverera runt om i Stockholmtrakten. Sagt och gjort, vistartade runt 7 draget och levererade sista flaskorna på Systemet på Vasagatan för att sedan jobba några timmar. Efter lite jobb på kontoret checkade vi in på Grand Hotel och efterlängtad semester och vila påbörjades. Cardierbaren fick besök där några glas njöts innan vårt beställda bord var klart. 2008 Pol Roger Vintage Brut fick bli resans invigningsdryck och smakade bra med skaplig brödighet, brioche och rätt god citronton. 2004 Tondonia Rouge från Lopez de Heredia hemmahörande i Haro provades för att utröna det stora intresse som överoxiderade torra viner röner just nu. Svar: Ett lite livlöst vin med trist, torr smak av torkade frukter. När vi satt oss till bords så enades vi 'pretty fast' om Hamburgare med pommes. Vinet skulle bli en Bourgogne såklart och efter lite botaniserande i Grands gedigna vinmenu fastnade vi för 2009 Robert Groffier Gevrey-Chambertin där den braiga producenten gör vin med frukt och lite större kropp. Hamburgaren var magnifik och Pommesen efterlängtad. Doften var stor, fruktig och lite fatig med röda bär som hallon och jordgubbar. Smaken var rätt fyllig, fatig och kryddig med tydligt skogsgolv, syran var däremot rätt låg vilket gjorde vinet lite enkelt med fadd smak. Bourgogne ska drickas ungt!! Tröttheten tog överhand och efter ett tag lockade sängen.

chez Chastel18 november till 2 december 2017

18 November

Några dagar av vårt liv i slutet av november. Det är ruggigt, blött, trist och allmänt hmm..

Men då hjälper det med en god fänkålskorv, fransk färskost och 2012 Château Hosanna som var härligt ungt friskt, fruktig med svartvinbärshintar, bra syra och koncentration. Fatig, men de var väl gömda och lång fatig eftersmak. En härligt bläckig men lättillgänglig Bordeaux från högra stranden med 80% Merlot och 20% Cabernet Franc. November är inte så dum ändå:).

23 November
Traditionell torsdagsmys med Tacos (vitkålswrap för LCHF) och en syrlig Oude Kriek var kvällens meny där vitkålswrappen var stjärnan och Krieken var syyyyrlig... 

24 November

Rester (ser ut som köttfärsbiffar med gräddsås och rårörda lingon) och en Barolo från Borgogno, rätt bra kombo med lingonsyran och den relativt höga syran i vinet.

25 November
Finbesök av Stefans söner och en härlig kväll som bjöd på mycket. Liten starter med Beurton-Vincent Brut Rosé som känns frisk, fräsch och med tydliga Pinor Noir tecken.
Maten bestod av Ankbröst med Apelsinsås och Blomkålsgratin och till det bjöds 2015 Dom Rollin Aloxe-Corton som med sin ungdom och lite strama stil med bra frukt, bra syra och rätt grovkorniga men lättsamma tanniner var schysst till ankan.

1 December
Lite medtagna och trötta fixades denna utsökta middag med Hamburgare, Vitkålsburgare för vissa, en väldigt avvägd Oude Geuze från Vandervelden och en utsökt dessert i form av 1987 Barros Colheita vilken var en rätt frisk och fräsch Tawny fast den är så gammal (vi föredrar nog yngre och mer alerta årgångar), tillsammans med resterna av en Stilton.

2 December

Efter en liten tripp till Uppsala för att leverera lite Champagne till en krog som tänker använda Beurton-Vincent Brut Rosén till Champagnepaketet till nyårsupén, blev det Hemgjort Blomkålspizza tillsammans med den mycket, av LG, uppskrivna, 2013 Castello Fonterutoli, en Chianti som var fin och härlig i doften med sin jordighet, braig frukt och rätt kantiga tanniner. Smaken är för oss alldeles för slank med bärig frukt, rätt hög syra och tunn kropp, vinet blir för slappt. Det är väldigt tydligt att många recensioner en tid tillbaka i LG är tillrättalagda och med importörens goda minne anpassat. Ett bra vin men når inte på något sätt de skyhöga recensioner som tidningen redovisar.

Porto lördag 11 november 2017

Det blev frukost på det lilla caféet några dörrar bredvid, denna morgon oxå. Efter frukost, bloggning för några och joggning för nån, gjorde vi oss klara för att möta vännen Stefan och ta en promenad över bron till Vila Nova de Gaia och upp till portvinshuset Taylors, som låg vackert belägen högst upp på "kullen".

Vi provade några trevliga portviner ute i den lilla vackra trädgården i sällskap av strålande sol från en klar himmel och både tupp och påfåglar. Det blev en 1967 Taylor’s Single Harvest, 2015 Taylor’s Vargelass Vintage Port till Stefan S, 1985 Taylor’s Vintage Port och 2015 Tarylor’s Vargelass Vintage Port till Stefan, 2013 Taylor’s Late Bottled Vintage till mig, Charlotte och 2012 Taylor’s Vargelass Vintage Port till Sebastian. Efter avslutad provning åt vi en fantastisk lunch i Taylor's vackra restaurang, vid bästa bordet som hade en hänförande utsikt över floden Douro och staden Porto. Som aperitif fick vi var sitt glas väl kyld vit Taylor's Chip Dry Port, vilken var mycket fräsch med lite brända toner och citrus.

Till maten tog Stefan Lamm (Lamb fillet in garlic and rosemary, goat cheese, savory cabbage, rutabaga and asparagus), jag tog Anka (Duck magret, smoked corn cob puré, baby carrots, pak choi and LBV sauce), Sebastian Konfiterad Bläckfisk (Octopus confit in garlic and olive oil, roasted potatoes and onions, roasted peppers with greens and egg yolk cream) och vännen Stefan Risotto (Asparagus and Indian saffron risotto). Till det drack vi en 2015 Post Scriptum de Chryseia från Douro. Vi avslutade med en frisk och mycket fräsch dessert av Karamelliserade äpplen i filodeg och syrlig äpplesorbet.

Efter lunchen promenerade vi tillbaka till Porto där vi skiljdes åt. Jag och Sebastian en tur på stan. På väg tillbaka till boendet köpte vi med oss en påse varma kastanjer, mötte Stefan på en av barerna på "vår" gata och tog varsin kall, av den lokala ölen Super Bock, som smakade fint till de ljumma kastanjerna.

Vännen Stefan hade ordnat även för kvällens restaurangbesök. Vi möttes utanför oss och tog en taxi genom staden till en av Portos bästa restauranger O'Paparico där bord var beställt till kl 19:30. Restaurangen, en fd ladugård(?), låg lite oansenligt mellan två större huskroppar. Dörren är låst och man får knacka på för att få komma in. Tanken är tydligen att man ska känna att man kommer hem till någon på middag. Dörren öppnades och våra ytterkläder togs omhand och vi fick sätta oss ner i det vardagsrumsinspirerade rummet innanför ytterdörren. Vi fick var sitt glas mousserande som välkomstdryck, 2008 DOC Vinho Espumante do Douro Gouveio Vértice och efter en liten stund blev vi visades till våra bord.

Vi enades om en avsmakningsmeny där var och en bestämde sin förrätt, varmrätt och dessert som sedan serverades på bordet och delades broderligt på. Innan förrätten serverades ett antal pre-starters; Sardin på knaprigt bröd, Jamon Iberico på mandelkex, Traditionell torsk mellan rostade brödskivor, Kalvlever med portvinssås och knapriga kex. Efter det serverades Två olika sorters bröd, getostsmör och tapenade. Innan dessa pre-starters serverades en ”pre-pre-starter” i form av någonting i klar hummerbuljong. Drycken hittills var det mousserande som vi inledningsvis bjöds på.

Så var det dags för förrätt; Vongole-liknande musslor med tvättsvamps-liknande ”sponge bread”, Ostron i planktonsås, Långkokt kalv med ”senapsblad” med fond och vackra blommor och Grovhackad Biff Tartar med Körsbärssås. Till detta drack vi 2010 Muxagat Os Xistos Altos, ett vitt vin från Douro, snarlik Burgundisk stil, fruktigt, elegant vin med integrerade fat, citrustoner och mineral.

När förrätterna var uppätna, dukades de två första huvudrätterna upp, nämligen Tomato Gruoper (fisk i tomat) och Blue Lobster med ”Malandrinho” Risotto. Mycket gott! Vi fortsatte med det vita vinet till detta. Två kötträtter serverades närmast; Old Beef Sirloin och päronsallad med smålök och torkat rökt oxkött samt Oxfilé med benmärgssås och potatispuré. Vad hittade vi i vinlistan som dracks till det? Jo om inte en 2011 Javali Old Vines! Kul att våra viner hittar till finkrogarna! 😊 Vinet visades sig vara kraftigt, otroligt fruktigt, med integrerade fat, hög syra och tydliga blåbärstoner. Ett ungt vin med otrolig lagringspotential!

Så var det dags för desserten. Men – först en liten pre-dessert! Aprikossorbet på botten av kaksmulor. Friskt, gott och vackert! Till dessert serverades först ”Egg of Conventual Inspiration”, en efterrätt i form av ett ägg i rede, som var vackert och fantasifullt men… Det samma gällde den citrussyrliga ”Autumn Citrus”. Liknande konstnärliga utformning hade chokladefterrätten i form av en mandel ”Almond Transmontana”. Ostarna som var den fjärde desserten kändes lite torra och trista. Till detta dracks 1995 Fonseca Guimaraens Vintage Port, som gjorde oss en aning förbryllade med sin strama stil och rätt höga syra. Middagen avslutades med en surprise i form av en stapel med minimacarones och skumgodis.

En fyratimmars middag med utmärkt service och bemötande, mycket bra mat, mycket bra dryck! Efter taxi till vårt boende, tackade vi Stefan för fantastiska dagar med underbara mat- och dryckupplevelser och "guidning" i en fin stad och skildes åt för denna gång!