Epernay Fredag 21 september 2018

Efter en snabbfrukost på Paul klev vi in i bilen som skulle ta oss till producenten Stephanie Colinot som håller till i den lilla byn Maligny som ligger typ 17 mil rakt söderut från Epernay någon mil från Chablis där hon gör rött och rosé från Irancy och några andra appellationer i omgivningarna på framförallt Pinot Noir och Gamay. Vi var ute efter lätta fruktiga viner för mingel och barhäng. Det tog oss c:a 2 timmar att ta dit och efter lite letande hittade vi fram till hennes vineri. Vi blev hjärtligt mottagna och blev efter det förevisade det mycket lilla nyligen införskaffade vineriet med en handfull jäskar av stål. Vi fick prova 2018, som knappt var färdigjästa, direkt från jäskaren. Stephanie har ägor i Irancy som är en kommunappellation för rött vin och rosé. Dessa viner vinifierar hon själv och det var dessa vi nu fick fatprova. Vi fick prova 2018 Irancy Côte de Autier med 95% PN och 5% Gamay, 2018 Irancy Au Temps des Cerisiers med 100% PN, 2018 Irancy les Coilles med 100% PN och 2018 Irancy La Comme med 100% PN. Alla dessa viner var mycket fruktiga, lätta med påtaglig syra och mineralitet. Efter det bullades det upp en 'skördemåltid' med baguette, gougères, skinka, salami och brie-ost. Medan detta dukades upp kom Stephanies man, Jean-Paul, som verkade hos den lokala producenten Jean Durup Pére et Fils, med några flaskor Chablis som han ville vi skulle prova. Sagt och gjort, vi provade, under uppsluppna former och uner Jean-Pauls 'ledning' 2017 Chablis L'églantière, 2017 Premier Cru Fourchaume L'églantière och 2016 Chablis Vieilles Vignes L'églantière vilka samtliga uppvisade bra kvalitet med den typiska mineraliteten som är alltid närvarande i Chablis. Medans vi åt av det uppdukade bordet provade vi Stephanies viner. Det första vinet var 2017 Bourgogne Rosé Le Péché Gourmand gjort på 100% PN där druvorna inte kommer från egna odlingar och som hade en förhållandevis stor fruktig doft av röda bär och smaken fruktig, frisk med bra syra där man kunde ana smultron. Ett friskt, fräscht vin med bra frukt och syra. Även efter ett tag i glasen visade rosén upp friskhet vilket inte alltid är fallet med roséer. Nästa vin var 2015 Coteaux Bourguignons Un Grain de Poivre. Coteaux Bourguignons är en appellation som tidigare hette Bourgogne Passe-Tout-Grains men för ett tiotal år sedan bytte namn och som tillåter rätt stor del av druvan Gamay. Druvorna köps. Vinet med 66% PN och 34% Gamay mognar 12 månader på ståltank och uppvisade en härligt, fruktig, lätt friskhet med svarta vinbär och mineralitet. 2015 Bourgogne Côtes D'Auxerre La Fleur de Cassis på inköpta druvor med 100% PN var fruktigt, fylligt med bra fyllig kropp och lite strävhet. Nästa vin kom från byn Epineuil och som ännu inte uppnått kommunstatus. Vinet 2016 Bourgogne Epineuil Le Bouquet de Groseille uppvisade fruktig, kryddig smak med svart vinbär, bra syra och lång svart vinbär i slutet. Också där inköpta druvor. Det sista vinet vi fick prova var 2017 Irancy Au Temps des Cerisiers från egna odlingar i appellationen Irancy vars högsta klassificering är kommun men arbete pågår för att få några av vingårdarna i appellationen att bli premier cru. Här är det lite kraftigare och uppvisade fruktig med svart vinbär, bra syra och en hint av vanilj i slutet. Ett lite kraftigare vin men fortfarande lätt, fruktigt och mycket 'drinkable'. Efter lite småprat och mat måste vi avsluta och åka vidare till Chablis och lunch. Ett mycket lyckat besök med trevliga värdar och vin som passade för just det vi var ute efter, lätta, fruktiga friska balanserade lättdruckna viner. 

Lunchen intogs i Chablis på Bistrot des Grands Crus mitt i stan. Till förrätt intogs Escargots de Bourgogne en caqulon et petis croûtons aillés som betyder Burgundiska sniglar med vitlökskrutonger. Och till huvudrätt åt vi en helt sagolik Bar rôti entier meuniére, Stekt Seabass 'Meunier' med potatismos. Till detta drack vi en 2008 Chablis Grand Cru Valmur från Domaine Christian Moreau vilken var skönt sirlig med mineralitet, citrus och fet karaktär. 

Efter en kort promenad i byn mötte bilen upp och vi åkte mot vårt andra stop för att besöka Maison de la Chapelle vars ägare, Gregory, är chefsoenolog på Laroche och som jobbat många år som ansvarig oenolog hos Chapoutier i Tain. Det här projektet driver han tillsammans med sin fru Delphine där de gör röda viner från Irancy. Gregory öppnade lite glosögd när vi plingade på och förklarade att gårdagens skördefest blev lite sen (tidig). Han visade oss runt i det minimala vineriet där fyra jäskar stod och puttrade med 2018 Maison de la Chapelle Irancy Le Beaux Monts och 2018 Maison de la Chapelle les Bâtardes vilka är två plottar i kommunappellationen Irancy. Vinerna jäses i fat och lagras i fat  13-14 månader utan filtrering eller klarning. Vinerna är både fruktiga, fatiga, örtiga och sträva  med kraftig karaktär. Vi fick sedan prova färdiga viner 2017 från fat och 2016 på butelj. Sammantaget är vinerna från Chapelle kraftiga, örtiga fruktiga och sträva och kommer säkert att bli mycket mera tillgängliga framöver men inte det vi söker just nu. Efter denna snabba provning tog vi oss hem till Epernay. 

Vi var hungriga så vi gick direkt ut för att söka förplägnad. Så småningom hittade vi en restaurang, La Cave a Champagne, som var omnämnd lite här och där så vi gingo dit och döm om vår förvåning när de lyckades skaka fram ett bord för fyra i den redan fulla lokalen. Vi hoppade förrätt här och gick direkt på Champagne som fick umgås med oss medans vi bestämde oss för huvudrätt. 2005 Champagne Grand Vintage från J. de Telmont, en för oss helt okänd producent. Champagnen hade mer drag av mogen trött gul frukt än en åldersmognad, den var citrussyrlig med trist frukt och inte särskilt lång eftersmak. Nåväl vi sippade på den medans vi valde mat för kvällen Det blev mat för en röd bordeaux så vi beställde in 2004 Chateau Moulinet-Lasserre från Pomerol, med en blandning av Merlot, CS och Malbec, men fick 1994 av samma slott. Ok, tänkte vi, det kan väl vara roligt men i efterhand borde vi nog tatt 2004:an för denna 24-åring hade tröttnat betänkligt med en doft som var skaplig stor med lite tobak, ceder och svartvinbär. Smaken var trött fruktig med snipig syra och fat, drickbart men oceaner ifrån den Bordeaux vi drack kvällen innan. Det intressanta denna kväll var Charlottes och Sebastians val av huvudrätt, nämligen en alldeles underbar Andouilette de Troyes Graines de Moutarde de Reims dvs Inälvskorv med Senap som doftade Unket surt liksom härsket med touch av kiss...I say, never, ever, more !!! Stefan tog Tournedos de Boef med tryffelsås och Benjamin Champagne Hot Pot som bestod av kål, grönsaker, korv, fläsk och Kyckling. En intressant och överraskande middag som avslutades med varsin Ratafia för Charlotte och Stefan som är en dryck gjort som portvin med avbruten jäsning och tillsatts av vinsprit till c:a 18-20 % alkohol. Marc de Bourgogne för Sebastian som doftade och smakade väldigt svagt och som efter ett påpekande till personalen visade sig vara en...Ratafia, misstaget rättades till och det franska vindestilatet kom fram. En härlig dag var till enda och vi gick de få metrarna hem till loftet för att sova.