Beaune 14-18 december

14 december

Efter en, som vanligt dessa dagar, hektisk dag på jobbet checkade vi in på Generator och tog sedan en skön promenad till Eriks Vinbar vid slussen. Vi hade hoppats att Lars skulle jobba så vi kunde prata lite inköp men så var icke fallet. Vi var båda hungriga men nöjde oss med pommes å aioli. Vinlistan för glas är lite begränsad och den 'stora' listan är bra men det är glest med exempelvis bra spanska viner. Men vi hittade ett vin som vi har druckit tidigare, när vi var och hälsade på Chapoutier i Tain i somras och som hade en prislapp som vi inte kunde motstå, 2012 Chapoutier de L'Orèe Ermitage.

Vinet är gjort på enbart Marsanne på 60-70 åriga stockar från 'plätten' Les Murets med en jordmån bestående av sand och sediment och produceras ekologiskt och biodynamiskt. Efter pressning kyls musten i 24 timmar. 50% av musten jäser i 600 liter stora träfat och resten ståltank. Vinet mognar på jästfällning i fat 10 till 12 månader varav de första sex med regelbunden omrörning. Guldgul färg med medelstor, fruktig, blommig, fatig, kryddig, mineralisk doft med mogen frukt, äpple, gråpäron, grillad citron, citronskal, trä och honung. Smaken var torr, medelfyllig+, medelsyra med liknande egenskaper som doften samt fet mineralisk med inslag av honung, trä och en liten vegetativ touch i avslutet. Ett torrt fylligt blommigt vin med grov syrastruktur och mogen frukt med påtaglig mineralitet.
Som seden bjuder ville vi avsluta med nåt bra för magen, nämligen en 2:a mycket god grappa för Charlotte, Nardini Grappa Aquavite som var fruktig och tillräckligt skitig med apelsintouch och en 2:a lagrad Marc för Stefan som inte var lika god. Till det åt vi varsin chokladtryffel.
Ett glas Beaujolais Noveau, som var typiskt otroligt ungt och lätt med utspädd saftkaraktär, att dela på fick bli avslutet innan vi tog taxi till hotellet.

15 december 

Gick upp onödigt tidigt, men så ivriga att få komma iväg. Var på Arlanda typ 7 och gaten öppnade 09:20 så det blev frukost och lite bloggning innan planet skulle gå 09:50.... trodde vi ja! Vi blev inalles 1 timme försenade innan planet lyfte från Arlanda så våran anknytning i Zürich vidare till Lyon var i princip redan borta. Väl framme i Zürich var det kaos då transferdisk A var totalt överbelamrad. Kön var typ 100 meter lång med upprörda människor som hade missat sin anknytning till olika delar av världen. Vad göra? vi ville absolut inte bli kvar i Zürich på nåt sunkigt hotell. Jag gick fram till informationskvinnan som desperat försökte värja sig mot mycket upprörda resenärer och frågade om vi kunde bli ombokade på ett senare plan till Lyon...då dök det upp en liten trevlig hjälpsam kille med tjänsteuniform från Swissair som undrade om han kunde hjälpa till, vilket han gärna fick. Han tog våra pass försvann och där stod vi undrande om vi nånsin skulle komma hem😊 men efter typ 10 minuter återkommer denna ängel med ombokning på nästa flight till Lyon kl 17:20 plus två vouchers med 20 CHF vardera 😂.

Vi gillade läget och satt oss på en bar med utsikt över flygplatsen och hade det riktigt mysigt. Flygningen till Lyon gick bra och det flöt på så till den milda grad att vi utan tågbiljetter hann med 19:16 tåget från Lyon till Beaune.

Med känsla av skam över friåkningen anlände vi så vårt älskade Beaune typ fyra timmar senare än planerat men med en skön upplevelse i bagaget.

Beaune var julpyntat och hotell Le Cep underbart välkomnande. Vi togs emot med kärlek och checkade in varvid vi snabbt tog oss ned för att äta, vi var vrålhungriga. Det blev en liten kvällsvickning i hotellets salonger bredvid en tänd brasa i öppna spisen.

Vi åt förstås en god Boeuf Bourguignon med en överraskande god 1997 Hospices de Beaune Pommard som hade en medelstor, fruktig, fatig doft med tydliga mognadstoner av jordkällare, läder, stall men också frukt som röda mogna körsbär och senare efter någon halvtimme hallon och jordgubb. Smaken var torr, medelfyllig, sträv med markerad syra, vidare var smaken fruktig, fatigt med stall, läder och körsbär. Eftersmaken hängde kvar länge med läder. En överraskande bra Pommard (vi har inte gillat stilen vid tidigare försök) med fyllighet och bra integrerad syra med en personlig touch. Nu slog sötsuget till och det beställdes in en lite tvivelaktig rispudding som piffades upp av en varsin... ja ni vet, den där gröna örtsmakande vätskan som vi älskar. Trötta men mycket nöjda med dagen ramlade vi till sängs och somnade bums.

16 december

Vi gick upp tidigt och gick en den korta promenaden till vårt Au Grand Café där vi satt nån timme med espresso, croissant och bloggen. Dagen vaknade och människorna som ska leva i den. Det var ljust när vi sa au revoir och gick ut för en liten runda på stan.

Båda var lite nervösa inför mötet med Simon Rollin fastän vi hade gått igenom upplägget och förberett oss noga. Det var ett viktigt möte och en milstolpe i ChastelBeverage:s verksamhet. Klockan var någon minut över överenskommen tid när vi klättrade ur taxin som hade tagit oss till Pernand-Vergelesses och Domaine Rollin Pere et Fils. Efter en stund uppenbarade sig fru Rollin, hustru till Simon Rollin som är fjärde generationen vinmakare där farfarsfar Raymond efter andra världskriget gnetade ihop pengar för att köpa små lotter i ett par vingårdar. När sonen Maurice tog över ansvaret 1953 beslöt han att själv buteljera det mesta av det vin han odlade. Med tiden lade han till sig fler vingårdslotter och domainen växte framförallt när sonen Remi började arbeta familjerörelsen 1976. I början av 1980-talet hade firman över 10 hektar vingårdsmark och 1990 buteljerade han allt vin han gjorde. 2003 anslöt sig sonen Simon som idag är ansvarig för vinframställningen. Lite spända presenterade vi våra planer och mål och Simon var mycket positivt inställd och vi beslutade att påbörja ett samarbete för att marknadsföra och sälja domainens vin i Sverige. Efter att provat en mycket bra Aligoté och deras villagesvin, som också står över snittet, for vi mycket lättade och upprymda tillbaka till Beaune.

Vi firade med en 'fromage grande' tillsammans med lite vitt vin, bl.a. en Aligoté som passade perfekt till samtliga ostar, i hotellets julpyntade bar. Klockan klämtade nu för den bokade massagen på hotellets spa.

Avslappnade, avstressade och lite sömndruckna efter massagen gick vi en runda i staden som avslutades med ett glas röd 2012 Louis Jadot Chambolle-Musigny som var mycket lätt saftfruktig med bra syra och smak av jordgubb och hallon. Ett perfekt vin så här på eftermiddan. Nu skrek våra kroppar... vila!

Efter vilan var vi mycket taggade och styrde stegen mot den inbokade middagen hos Ma Cuisine och som vanligt var ägaren lite sträv i början framförallt när vi ville sitta bredvid varann och inte mittemot. Han mjuknade upp som vanligt och skämtade tom medan han serverade oss en Cremant de Bourgogne Blanc från Lucien Jacob till den lilla och goda smördegskakan som fru ägarinna ställt fram. Vinet var friskt och fräscht med intensiva bubblor och passade kakan perfekt.

Menyn som är skriven på griffeltavla uppsatt på väggen innehöll flera rätter som vi ville prova men Stefan fastnade för Pigeon entier roti au jus medan Charlotte valde Magret de Canard, dvs det var fågelkväll i kväll med duva och anka.

Vinet fick vi hjälp av en nu 'uppsluppen' värd att välja då den omfattande vinlistan innehöll producenter okända för oss. Han hade några förslag och vi fastnade för 2009 Nuits-Saint-Georges Clos des Corvées Pagets Premier Cru från Domaine Arnoux-Lachaux. Vinet hade en medelstor+, fruktig, fatig och kryddig doft med mognadstoner och inslag av läder, stall, körsbär och mineral. Smaken var medelfyllig+, lite fint sträv med samma egenskaper som doften och med en tydlig men silkig syra. Ett mycket gott, lite strävt silkigt vin med bra frukt och mognadston och gick som hand i handske till fåglarna som för övrigt serverades med en underbar sky...mums! Går det att avsluta en middag hos Ma Cuisine utan en Tarte Lemon och ett glas Chartreuse...svar Nej!

Sagt och gjort citronpajen kom in och herr restaurangägare botaniserade glatt bland Chartreuseflaskorna och serverade slutligen ett glas gul 1956 Chartreuse till Stefan och ett glas grön 1976 Chatreuse Tarragona till Charlotte, dvs en dryck gjord i Spanien. Stefans var mycket silkig, vaniljig och med toner av söt finsk lakritz och vida skild från de standard Chartreuse man vanligen dricker. Gott!! Charlottes dryck var dels mycket mer örtig, dels alkoholstarkare men även här med nedtonad örtighet. Gott!! Vi tog farväl av värdparet och släntrade hem i ett julpyntat Beaune.

17 december 

Vi gick som vanligt upp tidigt å var på caféet typ strax före 8 där vi intog det vanliga och bloggade ett par timmar varefter vi tog en uppfriskande promenad till Gare de Beaune för att köpa morgondagens biljetter till Lyon. Tillbaka tog vi en annan väg och upptäckte då en del av Beaune som vi inte varit i alltför ofta. Stefan och Sebastian bodde i de trakterna för några år sedan nämligen på Hotel de la Cloche.

Tillbaka i centrum blev det lite julklappsshopping i ett i julskrudsklätt Beaune och strosade runt på den underbara återkommande marknad som varje lördag året om förgyller centrala Beaune.

Åter på hotellet satt vi oss i den mysiga salongen med tänd brasa och delade en 1/2 flaska 2007 Nuit-Saint-Georges från Louis Jadot och slutförde fredagens blogg. Det knastrade och doftade från brasan och vinet var fruktigt, lätt med portvinsliknande karaktär med torkad frukt och körsbär men med en tydlig syra som friskade upp mognadstonerna... gott! Hm.. vi kanske börjar uppskatta röd bourgogne nu. Det behövs nog lite ålder?! Ojdå, tiden springer iväg och vi sliter oss från värmen och gemytet i salongen och beger oss till den bokade lunchen på favoriten Le Bistrot Bourguignon där man alltid blir trevligt bemött i en avskalad hemtrevlig miljö.

Vi åt Gambas, sauce citronelle cardamome et noisettes, purée de panais et riz och till det drack vi en 2012 Puligny-Montrachet Les Combettes Premier Cru från favoriten Etienne Sauzet som var medelfyllig+ och fruktig och fatig med grillade citroner, rostade fat och mineralitet. Ett mycket kraftigt, fruktigt vin med överraskande mycket fat då denna producent vanligtvis gör mycket eleganta viner. Nöjda gick vi sakta hemåt och tankarna gick tillbaks till gårdagens möte med Simon Rollin och att vi nu är stolta ambassadörer för Domaine Rollin Père et Fils i Sverige!! Med det i tankarna gick vi för vila och vaknade typ 3 timmar senare pigga och ivrigt nyfikna på vad kvällens äventyr bestod av.

Vi hade nämligen bokat middag på Le Bistro de L'Hotel. Lite tidiga gick vi en promenad i den juligt upplysta staden innan vi typ en halvtimme tidiga klev in i Bistrots varmt inbjudande matsal.

Vi blev mycket varmt välkomnande och vinkyparen kom ihåg oss och att vi blev ombokade från L'Hotel till Le Cep och för denna olägenhet bjöd han på ett glas Crement de Bourgogne till en liten tallrik med parmesankex, salami och parmasinka samt en liten shot champinjoncrème. Bistrot är nog den bästa restaurangen i Beaune med otroligt trevlig och proffsig personal.

Med från i somras beställda gigantiska biffen i minne beställde vi Entrecôte de Bœuf Black Angus Grillé, Beurre Maitre d'Hotel vilket visade sig vara två gigantiska portioner underbart mört och med smöret fantastiskt gott kött. Charlotte såg uppgivet hysteriskt på köttet men arbetade sig duktigt igenom halva innan det tog stopp 😊. Till maten drack vi på vinkyparens förslag, en 2004 Gevrey-Chambertin från Domaine Fourrier. 2004:orna var nedklassad årgång med hög vegetativ karaktär och många dömde ut årgången. Nu har det visat sig att åren har polerat av denna karaktär och året har fått lite upprättelse fastän vinet i början hade lite vegetativ känsla så utvecklades det i glaset under kvällen och det var ett fruktigt, fatigt och relativt elegant vin med fin mineralitet och toner av jordgubb och hallon.

Desserten bestod såklart av klassikern Crêpes Suzette där kyparen tillagar och flamberar vid bordet och till detta en apelsingranité. Dryck valdes ej, den beordrades...en gul och en grön 😋. Det hade varit en underbar kväll och vi gick nöjda hemåt. En fantastisk dag var till ända...

Hemma.....

18 december

Upp i ottan och åt frukost på hotellet sedan en skön promenad till tåget som tog oss smärtfritt till Lyon och sedan vidare med RhôneExpressen till flygplatsen. Flygen med mellanlandning i München gick som en dans trots motvind och en timmes försening. Hemma strax efter 19 med lite mat och slutbloggning. Tack Lotta för en oförglömlig resa😚 Nu väntar en underbar jul!