Födelsedagsfest 10 december 2016

De beställda skaldjuren plus forellrom hämtades tidig fredagseftermiddag på Hötorgshallen i Stockholm varvid vi billedes tog oss hem till Köping, lite trötta men förväntansfulla 😊, inför festligheterna på lördagen. Efter en minimal arbetsinsats på lördagen (på grund av föredömlig planering) inväntades gästerna som enligt alla seder och bruk var lätt försenade. Gästerna kommo glatt sjungades födelsedagshymn som får Håkan Hellström att låta som Pavarotti....nåväl trevligt var det och objektet för kvällen överöstes med vackra växter och allehanda trevligheter.

Lite mingel med parmesankakor 👆 och forellrom och till det en 2009 Louis Roederer Brut Nature där konstnären Philippe Starck varit med och designat etiketten.

Efter en stunds gemyt i köket pratandes om ditten och datten bads gästerna på värdparets anmodan att lämna rummet för nu skulle Cava och Champagne hällas upp i glasen. Det sniffades, sörplades, hummades, hyllades och gissades tills värden tvingades avslöja innehållet. Champagnen, 2009 Louis Roederer Brut Vintage, var enligt de flesta den godaste av de två mousserande vin som presenterades. Cavan, 2010 Agusti Torello Mata Gran Reserva, som oxå var bra men var lite mer fatig och inte alls lika frisk som champagnen med sina härliga citrustonerna, dessutom försvann bubblorna rätt kvickt. Jag tycker dock att Cava:n fick sin renässans till hummern lite senare.

Champagnen var dock överlägsen till de nu framställda ostron som var och en med egen insats... hm... skulle öppnas och njutas. Alla utom Jonathan åt minst en av de små molluskerna och somliga åt fler. Stämningen steg och det glammades och sorlades runt bordet medans Hans då och då smet iväg till diskbänken då hans syn försvårade själva öppningsfasen. Gott var och trevligt var det.

Nu tog värden till orda och förkunnade att majonnästävlingen inom kort skulle gå av stapeln och indelning i tre starka lag genomfördes och alla voro nöjda därtill. Aldrig har det varit en sån förtätad stämning med ivrigt arbetande och skapande människor i det Chastelska köket. Tre underbara och unika såser baserade på majonnäs 👆 stod efter en dryg halvtimme färdiga för bedömning. Medans detta pågick förvandlade värdparet vardagsrummet till middagsbord med humrar, räkor, rostbrödsattiraljer och annat som behövs för en lyckad middag. 

Det rostades, skålades, hyllades och stämningen var hög och gemytlig. Drycken som serverades var de mousserande viner som vi drack tidigare plus ett vin från Baskien i Spanien nämligen 2014 Txakoli Uno som var frisk, ungt och lite fatigt. Txakoli som annars är en mycket uppskattad dryck till framförallt skaldjurs pintxos(tappas) och som serveras i stora mängder i den underbara staden San Sebastian på Spaniens västkust. Klockan, som ingen verkade ha koll på, blevo 18:30 innan vännerna Eva och Thomas infunno sig och hälsades med glada tillrop. De smälte in bland övriga och festen fortsatte ovetandes om tid och rum. Hummern var god, räkorna fantastiska och såserna episka och alla verkade må bra.

När så gästerna kom i en liten men för värdparet tydlig svacka beordrades desserten in bestående av egentillverkad fransk marräng och dito apelsinparfait med mynta som var gudomligt gott och snart syntes gästerna vederkvickta efter allt sött. Till denna söta dessert krävdes söta viner, i detta fall 2011 Chateau Menota från Graves i franska Bourdeaux och 2002 Chateau Suduiraut från samma distrikt men från ett ännu tydligare ursprung, nämligen Sauternes. Menotan var söt, frisk och god och Sauternen var otroligt söt men en bra syra som balanserade upp sötman och mycket fruktig med saffran, honung och en hel bukett med exotiska frukter. Nu var det full fart på diskussionerna och pratet runt bordet, då plötsligt en röst hördes som krävde kaffe. Sagt och gjort, kaffe med chokladpralin ställdes fram och den inre klockan klämtade för vissa medans andra var som en 10000-meters löpare som spurtar sista två varven. Värdparet tillhörde den senare kategorin och kunde säkert sprungit nån kilometer till...allt för gästerna 😉. Några avvek under kramar och lov om oftare möten medans några blevo kvar med krav snarare än önskan om en glutt i den Chastelska vinfloran.

Charlotte tog gästerna på orden och dök ned i vinkällaren och kommo glatt upp med ett vin som vi älskar och som skulle visa sig även bli älskat av fler 10000-meters löpare, nämligen 2011 Terres de Vidalba. Vinet som kommer från Priorat i Katalonien i Spanien var fylligt, lite sträv med bra syra och underbar örtig och mineralisk doft där smaken är dito, kanske något stramare. Alla var rörande överens om vinets förträfflighet. Knappt hade sista droppen blivit upphälld och svald förrän fröken Charlotte återigen botaniserade bland vinerna och gjorde entré med vårat absoluta favoritvin, 2010 Côte-Rotie Brune et Blonde från producenten Guigal i norra Rhonedalen. Det här vinet har vi provat och druckit många gånger av olika årgångar och 2010 är en av de bättre. Vinet är kraftigt elegant med underbar kryddighet och örtighet, lägg därtill en fin mieralitet så har ni ett mycket bra vin. Vi drack vinet under lågmälda hummanden och suckar tills det var dags att avsluta kvällen när det var som bäst, vi hade ju ändå haft det jättebra under drygt 10 timmar och även om flera ville fortsätta så bröt alla upp och värdparet med son gingo till sängs. 

Tack för en underbar dag och kväll och från oss alla till er alla en 
GOD JUL OCH GOTT NYTT ÅR !!