Det känns som om champagne, ostron och eventuellt en näve räkor på Fiskeläget, skulle kunna bli tradition som vår "fredags-AW". Till skaldjuren idag (som för övrigt var helt fantastiska!) drack vi först Taittinger Folies de la Marquetterie, en blend 45% Chardonnay och 55% Pinot Noir och som är rätt fylligt, fruktigt av persika och blodgrape i både doft och smak, med en uns vanilj.
Champagne Taittinger är ett av de äldsta husen i Champagne. Grundat 1734 som Fourneaux et Cie Maison de Champagne, senare Forest-Fourneaux. Nästan exakt två hundra år senare köpte Pierre Taittinger huset. På den tiden låg firman i Mailly men snart flyttade man in till Reims, Champagnes huvudstad. Pierre Taittingers kärlek till detta champagnehus började när han efter en skada under första världskriget blev förlagd till Château de Marquetterie under general Joffre. Champagne låg mitt i frontlinjen under kriget och gicks hårt åt av striderna, bl a raserades katedralen i Reims. Efter kriget blev Pierre kvar i området och började handla med champagne och köpte Forest-Fourneaux 1931 och Marquetterie året efter.
Men det var Claude Taittinger som drev firman 1960 till 2005 och som gav champagnen världsrykte. 2005 såldes Groupe Taittinger till investmentbolaget Starwood (lyxhotell, resorts etc) men bara ett år senare köpte Pierre-Emmanuel Taittinger (med god hjälp av Crédit Agricole) tillbaka firman som han nu driver tillsammans med sonen Clovis och dottern Vitalie.
För Brut Reserve som är husets standard-champagne används alla tre druvsorter - 40% chardonnay samt 30% pinot noir och resten pinot meunier. Basvinerna, som är ca 35 olika viner, genomgår generellt malolaktisk fermentation. Assemblagen (blandningen) görs i februari året efter skörd och ’le pris de mousse’ - själva champagnejäsningen, bubblorna - samt källarlagring tar mellan tre och fyra år.
Få firmor i Champagne gör så många olika cuvéer som Taittinger. Förutom standard-cuvéen Brut Reserve så finns rosé, årgång, grand cru, halvtorr, halvsöt, vingårdsbetecknad och prestige-cuvéen Comtes de Champagne (även rosé). Här finns en champagne för var smak – och plånbok.
Taittinger tillverkar mellan fem och sex miljoner flaskor per år. Med 289 egna hektar vingårdar fördelade på hela Champagne, klarar man av nästan hälften av behovet av druvor, resten köps av privata odlare som man har långa kontrakt med.
På 9 Place Saint Nicaise i centrala Reims finns ett utmärkt besökscenter, ej helt kostnadsfritt. Här kan man se de berömda ’crayeres’, gamla romerska kritkällare från 300-talet som på 1300-talet blev delar av ett kloster, Saint Nicaise. Bara källaren i sig (även utan champagne) är värt ett besök. Man kan droppa in men det rekommenderas att föranmäla sig.
Det blev ett glas till, denna gång en 2005 Pierre Péters Les Chétillons, som vi blev mycket förtjusta i. Den har en fyllig men elegant, fruktig doft med inslag av vita blommor, persika, citrus, mineral och rostat bröd. Mycket komplex och elegant, frisk, fruktig och något aromatisk champagne med inslag av grapefrukt, hasselnötter, nougat och äpplen. Lång, nyanserad eftersmak.
Gaspar Péters kom från Luxemburg till Champagne och odlade druvor på 2 hektar redan i mitten av 1800-talet. Fem generationer senare har ägorna vuxit till 19 ha av de allra finaste vingårdarna i ”Côtes des Blancs” och firman har sin bas i den förnämsta Champagnebyn av dem alla, Les Mesnil sur Oger.
Den svenske världsauktoriteten och champagneexperten Richard Juhlin har kallat Pierre Péters för ett av Champagnes oupptäckta guldkorn och berömmer vinernas kvalitet och höga prisvärde. I byn finns stjärnproducenter som Krug och Salon som hjälpt till att lägga kvalitetsribban högt. All Champagne från Pierre Péters är sk blanc de blancs, alltså vin av vitvinsdruvan Chardonnay. Det enda undantaget är ”Rosé for Albane” som innehåller en aning av den blå druvan Pinot Meunier. Druvorna som Gaspar odlade på 1800-talet såldes vidare till något av de stora Champagnehusen. Sonen Camille började buteljera under eget namn på 1920-talet, som en av de första i distriktet. Men den första årgången under dagens namn Pierre Peters, kom 1944. Rodolphe Péters är sjätte generationen och den som skapar dagens viner. Med 19 hektar ypperliga vingårdar i topplägen har han alla möjligheter att göra champagne som mäter sig med de allra bästa. Standardvinet Cuvée de Réserve är så långt ifrån standard man kan komma. Här samsas yngre vin med upp till femton år gammalt årgångsvin i den slutliga blandningen. Toppcuvéen heter Les Chétillons, ett årgångsbetecknat vin från tre små lotter i vingården med mer än 45 år gamla stockar. Vinerna från Les Mesnil tar lång tid på sig för att mogna men Pierre Péters champagne är lättillgänglig och underbar även i sin ungdom med fina toner av mandarin, smörkola och nötter. Med lagring blir den majestätisk med inslag av valnötter, kaffe och exotisk frukt.
Så var det dags att bege sig till Johan Lidby och Wijnjas ostkällare för vinprovning med tema Chardonnay världen runt, i tron om att det var mingel från kl 16:00. Det visade sig dock att minglet på plats kallades "AW, Wijnjas i samarbete med Johan Lidby" där man från meny erbjöds beställa dryck med till drycken passande ostar ingående i priset. Nåja, vi beställde en Bourgogne från St Aubin (Charlotte) och en "hallon-sour" (Stefan) i väntan på att provningen skulle börja.
Det gjorde den strax före kl 18:00 då vi bjöds på bubbel (champagne) och ost och charkuterier.
Provningen tog sin början och vi fick prova ett antal Chardonnayer från olika delar av världen och till det serverades vi ytterligare en osttallrik och senare en riktigt god torsk med hummersås. Vi fick en, tyckte vi, alldeles för snabb och forcerad presentation av kvällens viner innan vi var tvungna att bryta upp och ta taxi till Stockholms Central för sista tåget hem.
