fredag 20 april 2018

Porto onsdag 18 april 2018

Klockan fem hämtade vi upp Benjamin och styrde kosan mot Rissne, Sundbyberg, för att parkera bilen och sedan ta taxi till Terminal 5 på Arlanda. Vi satte oss en stund på Pontus in Air, Benjamin beställde en varm croissant med ost och skinka och Charlotte en varm croissant med Nutella, som gick fantastiskt ihop med ett glas Champagne 2008 Veuve Clicquot. Stefan nöjde sig med Champagnen.
Mellanlandning i Frankfurt, en rätt tråkig flygplats som känns som den skulle må bra av lite uppfräschning. Där intog vi en lättare lunch som bestod av en Foccaccia med tysk salami och en Franziskaner Weissbier Naturtüb till Benjamin och Charlotte och en Caesarsallad och en Franziskaner Weissbier Dunkel till Stefan. Riktigt gott, tyckte vi!
Vi anlände till ett Porto där solen lös från klarblå himmel och tog en taxi till lägenheten vid floden Douro, nära bron över till Vila Nova de Gaia. Vi fick vänta en stund på nyckeln och i väntan på den, språkade vi med restaurangägaren i dörren bredvid och tog en Super Bock ute i det härliga vädret.
När nyckeln var i vår hand, lämnade vi bara vår packning i lägenheten och gick mot restaurangen The Wine Box, som vi hade besökt när vi var här i höstas. Det fanns ett bord ledigt och vi beställde diverse tapasrätter som förrätt och efter det lammracks. Till tapas drack vi en 2013 Niepoort Batuta och till lammracksen en 2013 Esporão Quinta dos Murcas. Vi dricker gärna Douro-viner när vi får tillfälle, dels för det finns mycket som är bra och dels för att jämföra mot våra Javali-viner. Batuta hade en lite knuten svagt örtig doft och smaken var medelfyllig med låg strävhet och rätt bra syra. Vidare var smaken fruktig och örtig med röd mörka bär och aningen lakrits, avslutet lite tunt och kort. Ett lättdrucket, saftigt vin där fylligheten inte räcker ända ut. Esporão var några snäpp upp och uppvisade en fruktig, örtig och fatig doft med blåbär, lakrits, lavendel och violer. Smaken var fyllig med bra strävhet och syra, fruktig, fatig och örtig med viol, körsbär, blåbär. Ett kraftigt, spänstigt vin med härliga toner av blåbär, viol och lakrits samt en lång örtig svans.
Kvällen avslutades med en liten portvinsprovning, 1997 Quinta do Noval Silval Vintage Port, 1982 Krohn Colheita och 2012 Quinta do Noval Late Bottled Vintage. Silval var precis så tät och fruktig som man kunde vänta sig med en begynnande mognad som krydda. Colheitan härligt sirlig med torkad frukt och spänstig sötma. LBV:n var fruktig, tät med massor av körsbär men alltför ung. Till det en bricka av olika sorters ostar. Mätta, nöjda, strosade vi tillbaka till lägenheten.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar