Porto fredag 26 april 2019

Tidig frukost med blogg på vårt frukostställe Itaipú alldeles runt hörnet från vår lägenhet, där de serverar de här underbara portugisiska 'croissant'. 

Efter detta promenerade vi i det växlande vädret genom den historiska delen av Porto ned till Ribeira och promenadstråket, Cais da Ribeira, längs floden Douro där vi satt oss ned med utsikt över Vila Nova de Gaia på andra sidan floden och 'eiffel'-bron (Ponte Luís I) snett till vänster. Vila Nova de Gaia var förr en knutpunkt för portvinsindustrin då allt portvin var tvunget att lagras där de första åren, vilket inte är fallet nuförtiden. Däremot håller alla stora portvinshus till där fortfarande och det är en fröjd att promenera längs kajen med alla portvinshusen som exponerar sina produkter. Solen lyste varmt och vi tog varsin öl medans vi njöt av utsikten. Det blev varsin Superbock en vanlig och en stout. Vi satt där en bra stund och bara njöt av solen och lugnet varefter vi gick längst kajen över bron Ponte Louis I till Vila Nova de Gaia och styrde stegen mot Churchills showroom en bit upp i backen. 

Churchills bildades 1981 av John Graham efter att familjen Graham fått kalla fötter och dragit hem till England inför osäkerheten om stundande förstatligande av portvinshusen, vilket aldrig skedde. När sen familjen ville köpa tillbaka Grahams portvinsimperium var dörren stängd. De bildade då 1981 portvinshuset Churchill. Churchills stil är elegant med lite lättare kropp, mindre sötma och mer syra. Vi provade 1997 Churchill´s Vintage och 2016 Quinta da Gricha. Typ två gånger per decenium klassas årgången som Vintage då kvaliteten på druvorna anses som mycket bra. Då årgången är bra men inte utomordentlig så gör ofta husen sk Singel Vineyard Vintage  som kan vara minst lika bra som Vintage, och ibland görs både och!? Quinta da Gricha är en singel vineyard som inte ligger långt ifrån Javalis gårdar. Nåväl..dessa båda ports var underbara där vintagen uppvisade fruktig, fatig doft med blåbär, russin, choklad och torkad frukt. Smaken hade en begynnande mognad med elegans, torkad frukt och bra syra. Ett gott mjukt vin med fräschhet och härlig syra. Gricha hade en medelstor doft av blåbär, mint och fat. Smaken var fylligt mjukt och elegant med med blåbär, mint och en underbart integrerad strävhet och syra. Ett otroligt elegant nästan silkigt, fruktigt vin med medelstor kropp som man bara vill ha mer av...drick nu och om 30 år. 

Efter lite filosoferande omkring denna underbara dryck gick vi längst kajen tillbaka över bron och till förbeställt bord på rekommenderad restaurang som låg alldeles vid brofästet i början av Cais da Ribeira som visade sig vara riktigt ok. Torskrygg med potatis på en bädd av spenat löd skrivelsen på menyn och till det ett vin med historiska förtecken, tillika en svensk klassiker på SB sedan begynnelsen, nämligen det lätt pärlande rosévinet Mateus, herregud vem dricker Mateus nuförtiden?...jo vi, och vi ville verkligen prova den och blev uppmärksammade på att rosévin kan vara mycket bra (läs Duemani Si) men oftast inte. Fisken var god, solen var varm, vi är lediga och vinet...svalt, vem kan begära mer. 

Sen gick vi sakta längst kajen där det förekom diverse trevlig underhållning för att sedan gå hem och  vila på rummet för att en timme före kvällens middag ta en fika i parken och blogga klart torsdagens händelser. 

Klockan 19:00 hade vi stämt träff på restaurang MUU ett stenkast från vår lägenhet med Antonio Mendez från Javali med fru Maria Louisa som är den första olivolje sommelieren i Portugal med utbildning i Spanien. Antonio hade överraskande med sig några flaskor av de nya vinerna från den biodynamiska vingården som han har börjat producera vin ifrån. Han gör tre viner, alla från olika delar av den 7 ha stora vingården. Gården inköptes för tre år sedan och har stockar som är mer än 90 år gamla. MUU är en köttrestaurang mitt i den historiska delen av Porto centrum och vi blev mycket trevligt bemötta och servicen var mycket bra hela kvällen. 

Som en liten amuse bouche fick vi Bifftartar på en liten skiva puffat ris. Till förrätt bestämde Lotta och jag oss för Jonnie Scotch som var ett knyte med ett helt lättkokt ägg inuti och serverades tillsammans med grillad brysselkål och en god skysås, Lotta knyckte lite av Antonios goda Buratta sallad. 

Till detta drack vi det första av Javalis nya viner, 2017 Clos Fonte do Santo Cherry som var ett fruksaftigt, friskt, lätt sirligt vin med bra syra, mineralitet  med inslag av röda körsbär och nymogna hallon. Stilen påminner mycket om vinerna från Coteaux Bourgignons där bla druvan Gamay gör att vinet får en fruktig och lätt karaktär. Här är det en sk field blend med en mängd olika portugisiska druvor. Vinet jäses och mognar sedan några månader på ståltank. Ett jättegott vin som ska drickas svalt, nästan kallt, som sommarvin, till minglet, pizzan eller som här till mindre smakrika rätter. Det här vinet kommer från den del av vingården som ligger högst upp. Medans vi åt förrätterna öppnade Antonio den andra flaska 2017 Clos Fonte do Santo Vermelho (röd) och har sina rötter längre ned i vingården. Det här vinet hade mer djup och var fylligare och något kraftigare men fortfarande lätt och friskt med bra syra och mineraliskt känsla. 

Till huvudrätt valde jag och Lotta T-Bone steak med Pommes där köttet var helt fantastiskt men pommes fritten en besvikelse. Vi åt alla nån form av kött och det passade bra till det tredje vinet från Javali 2017 Clos Fonte do Santo Azul (blå) som hade ett betydligt större, fylligare och kraftigare uttryck men elegant fruktig och fatig med mörka körsbär, mineralitet och toner av vanilj i slutet. Alla vinerna är vinifierade på samma sätt utom att Blå har lagrats några månader på gamla ekfat. De är moderna, transparanta med låg alkoholhalt (c:a 12%). Det blev Portugisiskt kaffe för att sedan ta farväl och gå hem å sova.

Porto torsdag 25 april 2019

Upp kl 03:00 för vidare transport medels taxi till Arlanda och första anhalt Paris CDG, där vi åt en traditionell frukost med tillhörande bloggning. Efter nån timme, ja vi hade gått om tid innan flyget till Porto skulle gå, så gick vi en runda på flygplatsen för att sedan äta lunch och invänta flyget. Välbehållna och utan incidenter ankom vi Porto där vår förbeställda transfer väntade oss. Vår lägenhet, som var fräsch och modern, låg i Porto centrum och de historiska kvarteren alldeles i närheten av floden. Klockan var nu typ 16 lokal tid. Efter en snabb instruktion och visning av uthyraren gick vi en runda i det regniga vädret. Det var Portugals nationaldag så det var liv och rörelse i staden, trots regnet. 

Vi hittade en ölsal som var mysig trots tysk 'oktoberfestlook'. En Dubbelbock, oliver och torkad frukt? serverades minus torkad frukt som tillfälligt var slut:) 

Vandringen fortsatte ner mot floden i det nu fina vädret och i närheten av kvällens middagsrestaurang slank vi in på vår favorit portvinsbar, Portologia. Charlotte tog en 2008 Quinta da Prelada Vintage och Stefan beställde 1985 Dalva Colheita. Colheita är en årgångstawny medans en 'vanlig' Tawny kommer från flera årgångar där åldern på flaskan anger genomsnittsåldern, exempelvis Tawny 10 Anos. Nåväl vintagen hade en medelstor doft med aningen blåbär, viol och lite mint men rätt spritig? Smaken var sötfruktig, sträv med rondör och med hög syra med inslag av blåbär och viol. En relativ mjuk vintage med lätt kropp. Coheitan hade en stor fatig söt doft av torkad frukt, knäck och nötter. Smaken var likaledes med påtagliga fatinslag. 

Nöjda gick vi den kort vägen till The Wine Box som var dagens middagsrestaurang. Vi blev först tilldelade ett undanskymt bord på en liten avsats en trappa upp men det rättades till snarligen och vi fick ett bord i matsalen bland de andra gästerna. Restaurangen är typ som Pinchos-koncept med en platta med menyer inkl vin och annan dryck där man beställer vad man vill ha. maten består av både små och stora rätter och har tydlig portugisisk prägel. Vinlistan är övervägande viner från Portugal men även från andra delar av världen. 

Vi valde ett vin från Douro såklart, 2013 Quinta dos Murcas VV47 som hade en medelstor doft av körsbär, blåbär, viol, mint och svart vinbär. Smaken medelstor, mjukt elegant, med integrerade tanniner och syra, fruktig med svartvinbär, blåbär och viol. Ett otroligt gott elegant vin med bra frukt och nästan silkig struktur. 

Maten vi beställde var Inbakad getos med nån sylt, den Portugisiska specialiteten Francesinha som i princip består av bröd, fläskkött, skinka överdraget med smält ost, den kan varieras i oändlighet och serveras med kryddig öl- och tomatsås. Den tredje rätten blev Pica Pau, dvs gratinerat fläskkött marinerad i kryddstark sås. Alla tre rätterna var mycket goda och såsen till Francesinhan var gudomlig. Vinet stod emot bra trots starka smaker. 

Till dessert blev det Fårost med marmelad till det provade vi två Tawnys S. Leonardo 10 och 20 Anos som var precis som en god Tawny ska vara, dock inte lika kraftfulla och djupa som Javalis. Nu var vi ordentligt nöjda och gick uppför backen till vårt tillhåll för att sova.

Kick off Rolfs kök onsdagen 24 april 2019

Efter inköp av promenadskor till Charlotte och en skön och lugn promenad genom en soldränkt stad, slank vi in på Rolfs Kök på Tegnérgatan och fick en plats på 'hyllan' med utsikt över folket på gatan utanför. Medans vi tittade i menyn tog vi ett glas 2015 Chardonnay från Frog's Leap som var fruktig, fatig med exotiska inslag och mineralitet. Ett riktigt hyfsat vin med lite grov karaktär i fruktdriven stil där syran kanske var lite låg. Snabbt bestämde vi oss för Skrei på ben med bränt grädde, libbsticka och sockerärtor och en 2014 Meursault från den utomordentlige Arnaud Ente. Fisken var fantastiskt god med det brynta smöret som gick hand i handske med vinet. Vinet ja...en fruktig, fatig doft av grillad citron och stenig mineralitet. Smaken var torr, med underbar distinkt syra, fruktig, fatig med en mineralisk munfyllnad och kryddighet. Kombinationen mat och vin var helt enastående och bättre är svårt att få. 

Som dessert blev det Chokladpudding, Tryffel och varsin pyttegarappa, där tryffeln var sagolik med smak av lakrits. Tack! Rolfs Kök för den bästa upplevelsen med bra, trevlig och kunnig service med underbar mat och superbt vin. Nöjda gick vi den korta vägen genom Lunden och sömn.

chez Chastel 18-22 april 2019 (Påsk)

Halvdag Skärtorsdag och jobb hemifrån. Det blev sen lunch som bestod av vitt portugisiskt vin i form av 2017 Quinta do Javali Maria Luisa Branco och lite småplock. Därefter, och delvis samtidigt, förbereddes kvällens middag. Det blev långbakad fläsksida med coleslaw. På kvällen kom Benjamin och vi hade en trevlig stund mumsandes nybakt bröd med ost och ett par stouts i form av Omnipollo/Dugges Anagram och Bean geeks Session Porter.

Långfredagen firades i Stockholm hos 'Hickan å Olle' tillsammans med barn och ena sidan av släkten. Det blev allehanda påskrätter i form av två olika sorters sillar, ägghalvor, Olles hemgravade lax och lammstek med bakade rotsaker toppat med chèvre. På kvällen, efter hemkomst till Köping, blev det finbesök och vi provade lite nyhemkomna viner från Toscana. Vi provade 2016 Duemani Altrovino, Suisassi och Duemani. En årgång som är helt underbar med kraft elegans och frukt. läs mer..

På Påskafton ägnades morgon och förmiddag åt att förbereda påskmat inför den traditionsenliga påskmiddagen med den andra sidan av släkten. Denna påskmiddag inleddes när gästerna kom med champagne Beurton-Vincent Réserve Demi Sec och snittar med anklever, marmelad och krossade salta jordnötter. Påskbuffén bestod av dragon- och apelsinsill, gräddstuvad grönkål, coleslaw, hemrullade köttbullar, prinskorv, sashimi med sesamfrö och frasig svartkål, vitlöksspäckad lammstek och ugnsbakad småpotatis med laxromstopping. Till dessert maränger och apelsinparfait. Till detta kunde vi, förutom att fortsätta med champagnen, dricka 2016 Duemani Altrovino och 2017 Duemani Sí. där rosén är underbart frisk och fruktig som med ett djup och sirlighet som är fantastisk. läs mer...

Påskdagen och Annandag påsk tillbringades så lugnt och stillsamt som möjligt med promenader och filmer och resterna av påskmaten.

chez Chastel söndag 14 april 2019

Söndag! Sovmorgon! Å så skönt att vakna upp, känna lugn och att man har hela dagen framför sig! Vi gick lite senare än normalt, den lilla biten till konditori Nyberg och åt frukost och därefter tog vi en promenad. Vi gick Vasagatan ner, genom Gamla stan, längs Söder Mälarstrand, över Västerbron, genom Rålambshovsparken, upp mot Fridhemsplan och sedan S:t Eriksgatan fram. I Vasaparken stannade vi till och tog en fika med god kardemummabulle utanför Guld.

Så skönt och sitta och titta på människor som går förbi, barn som leker i parken. Nöjda gick vi tillbaka hem efter att ha varit ute i över två timmar, slog oss ner framför tv:n och tittade på film.

Middagsmaten idag bestod av rester från gårdagen, oxfilé som stektes på lite snabbt, skivades lätt och serverades med äggpasta, mycket riven parmesan och ringlade över lite av vår Portugisiske producent Javalis underbart goda olivolja. Mmmmums...

En skön och mycket avkopplande söndag. Tack!

Chez Chastel lördagen 13 april

Efter en traditionell frukost med kaffe dansk macka för Stefan och källarfranska för Lotta gick vi via odenplan, st eriks gatan, norrmälarstrand, city, stannade till vid Hötorget å köpte hängmörad oxfilé och räkbakelse vidare till Vetekatten å köpte kolakakor och toskabulle sen vasagatan och hem till Tegnér. 

Vädret var härligt friskt och vi var sugna på nåt så vi åt våra Räkbakelser med en helt under bar Champagne Selosse Initial Reserve, en blanc de blancs på druvor från Avize, Cramant och Oger. Initial görs alltid på tre efterföljande årgångar men vilka de är kommuniceras ej ut officiellt. Ekfatslagring, ingen malolaktisk jäsning och okänd dosage. 

Framåt eftermiddagen började vi brassa käk för middag. Vi rörde ihop ett gott kryddstarkt örtsmör, kokte småpotatis som sedermera åkte in i ugnen på grill med några klickar av smöret. Oxfilén grillades rund om tills ytan blev lite karamelliserad varefter den fick gå i ugnen till strax under 50 grader tillsammans med potätera som ska bli knapriga å nästan lite brända. 

Alltsammans blev Grillad hängmörad oxfilé med ugnsbakad knaprig potatis med örtsmör. Till detta drack vi 2016 Chateau de Nalys Chateauneuf du Pape från Guigal med druvblandning, Grenache 59%, Syrah 32%; Mourvèdre 5% och Counoise 4%. 18 månader lagring innan buteljering 30% på trä och 70% på cementtank. Vinet som var lite ungt och inte fått den där härliga sirlighet som kännetecknar en bra 'Pape'. Den hade en lite knuten fruktig doft med lakrits och örtighet. Smaken var medelfyllig, sträv med bra syra, fruktig nästan blommig och örtig med lakrits, körsbär. Ett piggt ungt vin men med härlig rödfruktighet, viss sirlighet och som matchade det lite brända i maten ypperligt.

En härlig underbar middag och en fin dag var till ända.

restaurang Waza fredag 12 april 2019

Mia och jag gjorde sällskap till restaurang Waza efter jobbet och mötte Stefan där. Stefan hade fått en liten provning av diverse olika öl från tappen, Mia och jag bestämde oss för en Waza Dubbel Särimner Imperial Stout, en stout med lakrits, choklad och en rätt rökig karaktär i doften som dock inte var lika framträdande i smaken.

Efter en liten stund gick Stefan vidare till fest med jobbarkompisar men Mia och jag stannade kvar. Vi åt en god Chilikorv med Västerbottenmos och rödkål och till det delade vi en IndexOutOfBounds Barrel Aged Imperial Vanilla Stout från Waza/Nerdbrewing, en stout med mycket mörka toner av espresso, mörk sirap, melass, vanilj och fat. God men oj så koncentrerad!

Vi fick in var sitt litet glas av Waza Goze the Hallon, en lätt, frisk mycket hallondoftande- och smakande gose, att liva upp smaklökarna med mellan sipparna av stouten. Tanken vara att vi skulle prova fler av Wazas stouts ikväll, men vi kände att de två små glasen stout räckte gott för kvällen. Så innan jag följde Mia till bussarna vid Odenplan, drack vi istället var sitt litet glas Waza Passion for Grape, Tack Mia för en trevlig kväll!

WAZA torsdagen 4 april 2019

Efter jobbet träffade jag min yngste son för att umgås ett tag. Färden gick först till ett evenemang som Allt om Vin hade anordnat med några importörer som de tyckte platsade där. Temat var 'vinnande viner' med vilket menades att de viner vi fick prova var, ur deras ögon, en vinnare på något sätt. Vi kom till Winery Hotel där mässan, som de kallade den, utspelade sig. Det italienska chark- och ostbordet attackerades och vi fick vår akuta hunger någotsånär stillad. Vi hade inte något direkt fokus eller plan på vad vi skulle prova så vi gick lite planlöst från bord till bord och provade det vi tyckte verkade intressant vid varje importör. Problemet med denna typ av mässa, förutom trängsel, är att importörerna inte har sina bästa viner med sig utan det blir lite av en vardagsvinsmässa. Ok, det fanns några importörer som hade några riktigt bra viner, ett exempel var Vin Unic och deras Hermitage som är småtrevlig. Deras Champagne Roederer Reserve är ju såklart bra. Gérard Bertrand Vin de Pays d´Oc Cigalus, 2018 Nobel vin, var oxå ett vin med bra kvalitet. Kul och intressant ändå att prova och jämnföra olika typer av viner, druvor och odlare. När vi var nöjda begav vi oss hemåt och besökte vår egen WAZA-krog. Ibland är det så att när man som minst förväntar sig något fint, gott eller fantastiskt så händer det!! 

Vi steg in på krogen, sonen beställde en Westmalle trappist Dubbel som hade en känsla av mörk lager med lite knäckighet och ytterst lite av den feta sötma som brukar känneteckna trappistöl. Den var lite trist och publik. Stefan beställde en öl från Wazas egen produktion på tapp, nämligen INDEXOUTOFBOUNDS Barrel Aged Imperial Vanilla Stout från WAZA/Nerdbrewing...och nu hände det! Ölen som brygds för typ 5 år sedan och som därefter lagrats på Mackmyrafat i tre år och 2 år på ståltank hade en bäcksvart färg med fint mörkbrunt skum. Doften var koncentrerad fikon, soja, melass, nästan salt, mörk sirap, stark espresso, tydliga whiskey fat, valnötter, drar åt tawny port. Smaken var oerhört sirligt koncentrerad fatig, söt och fyllig med lätt syrlig smak och bra beska laddad med fikon, kaffe, cacao och fat. Känslan i munnen var ändå ganska lätt. En oerhört bra stout i världsklass. Sonens Westmalle kändes tunn efter denna :).

Restaurang Nabo onsdag 3 april 2019

Kl 18:00 hade vi bokat bord på restaurang Nabo på Tegnérgatan invid Tegnérlunden och ett par minuter före mötte vi vännen och namnen Stefan strax utanför.

Vi blev placerade vid ett bord nära det öppna köket, kikade i menyn och bestämde oss ganska snart för vad vi ville äta.

Vännen Stefan och Charlotte bestämde sig för Älgskav, råraka, shiitake, savoykål, lingon och bränd grädde. Stefan ville hellre ha Ryggbiff, rödbeta, torkad lök, kungsmussling, hasselnöt och oxalis, vilket skulle visa sig vara det bättre alternativet då älgskaven var rätt smaklös och rårakan den låg på, blev blöt och saggig. De rårörda lingonen som dekorerats med lyfte inte rätten.

Vi kikade aningen längre i vinmenyn innan vi bestämde oss för vad vi ville ha. Tyvärr visade det sig att varken det vi (Guigals d'Ampuis) eller det vännen Stefan (Tignanello) valde fanns i källaren. Okej... 2012 Guigals Côte-Rôtie Brune et Blonde då och 2007 Château Soutard. Men nej, 2012:an fanns inte men däremot 2014 Guigals Côte-Rôtie Brune et Blond. Okej så fick det bli. Vinerna var båda riktigt bra men servitrisen verkade ofokuserad och hällde t.ex. upp samma vin i de båda glasen vi bad om för att samtidigt kunna prova vinerna mot varandra.

Som avslutning på kvällen beställde vi var sitt glas av Taylors 10-åriga Tawny Port. Stefan och Charlotte kände sig sötsugna och beställde var sin Chokladkaka med mörk tryffel, hasselnöt och brynt smör. Sammanfattningsvis hade vi en mycket trevlig kväll, vinkrångel och blek mat till trots och planer för ny utekväll i kvarteren runt Odenplan smiddes innan vi skiljdes åt!